Skatter

Centerpartiet vill

  • Ha ett skattetryck för individer och företag som motsvarar skattetrycket i våra viktigaste konkurrentländer.
  • att alla reformer och skattesänkningar prövas mot det finanspolitiska ramverket och vägs av mot den konjunkturella utvecklingen.
  • genomföra tillväxtskapande investeringar, skattesänkningar och regelförenklingar som gör det mer lönsamt att arbeta, utbilda sig, anställa, spara, driva företag och stimulera innovationer.
  • fortsätta reformera skattesystemet i linje med principerna om enkelhet och transparens och i syfte att ytterligare uppmuntra till arbete, utbildning, investeringar och företagande, och även genomföra en grön skatteväxling.
  • stegvis sänka den statliga inkomstskatten för att premiera utbildning och ansvarstagande.
  • att framtida skattesänkningar i ännu högre grad än hittills ska riktas till dem med de allra lägsta inkomsterna.
  • införa ett grundavdrag på kapitalinkomster i syfte att gynna sparande och ge fler småsparare möjlighet att bygga upp en ekonomisk buffert.
  • verka för att en utredning görs för att identifiera skattebaser som är lämpliga att decentralisera för att stärka den lokala utvecklingskraften.
  • förenkla och reducera antalet skatteregler för att sänka administrativa kostnader på skatteområdet för framförallt små och medelstora företag.
  • sänka arbetsgivaravgiften med fem procentenheter upp till en lönesumma på 2,5 miljoner kronor.
  • slopa 3:12 reglerna som ersätts med ett enklare system.
  • höja RUT-avdraget till 75% för alla som fyllt 75 år
  • inkludera IT-tjänster i det så kallade HUS-avdraget.
  • införa ett individuellt och skattegynnat Framtidskonto.
  • skattestimulera investeringar i nystartade företag.
  • stimulera till en eko-effektiv ekonomi och till tillväxt genom fler gröna skatter.
  • att den relativt vedertagna principen om att förorenaren ska betala tillämpas. Det ska kosta att smutsa ned med en skattemässig skillnad mellan det som är miljövänligt och det som skadligt för miljön.
  • att skatten höjs på miljöförstörande utsläpp, samtidigt som skatten sänks på arbete och företagande. En sådan grön skatteväxling ska genomföras stegvis. En inledande fas ska  genomföras under de närmaste åren.
  • att skatten på koldioxid stegvis höjs inom ramen för en grön skatteväxling. För att skapa  förutsägbarhet och undvika stora höjningssteg ska det ske gradvis, genom en skärpt indexering.
  • att miljöbilsdefinitionen gradvis skärps och att alla skatter och avgifter på fordon i ökad utsträckning ska vara miljöstyrande. På sikt ska miljöbilsdefinitionen vara fossilbränslefri. Utsläppsnivån ska vara utgångspunkten för skatter på fordon, som till exempel  förmånsbeskattningen. Ett självfinansierande premie-avgiftssystem ska införas.
  • Att prisskillnaden mellan bensin och biodrivmedel befästs genom skattebefrielse och  genom satsningar på pilotanläggningar för nästa generations biodrivmedel. Samtidigt behöver utbyggnaden av laddinfrastruktur underlättas och standardiseras.

Skatt går till välfärd
För att bland annat erbjuda god välfärd och trygga medborgarnas säkerhet tas olika slags skatter och avgifter ut. I Sverige betalar vi både direkta skatter: skatt på inkomst (lön, realisationsvinster, räntor och andra inkomster av kapital), och indirekta skatter som: skatt på varor och tjänster (moms) och punktskatter (t.ex. energiskatt, alkoholskatt och koldioxidskatt) samt en kombination av avgifter och indirekta skatter: arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

Skattepolitiken kan ses som hjärtat i svensk politik och samhällsuppbyggnad genom att den bland annat upprätthåller vår välfärd. En sund skattepolitik behövs, eftersom skatter påverkar alla områden i samhället - skola, vård, omsorg, miljö, företagsklimat, arbetsmarknad och rättsväsende. Tack vare skatteintäkter kan våra medborgare dagligen nyttja många olika välfärdstjänster och andra offentligt finansierade strukturer.

Blickar vi nämligen ut en morgon ser vi människor lämna sina barn på dagis och nyttja kollektivtrafiken på väg till arbetet. Vi ser ungdomar cyklandes till skolan på någon av landets vägbanor. En del kanske avslutar dagen med ett besök hos mormor eller farmor på äldreboendet.

Centerpartiets ambition är att fortsätta sätta prägel på den svenska skattepolitiken med utgångspunkt i vår grundläggande ideologi om egenmakt till individer, företag kommuner och regioner.

Det svenska samhället är i ständig förändring. Vi lever i en global värld med allt rörligare individer, kapital och information. Samtidigt är vi mitt uppe i en strukturomvandling från industri- till ett alltmer tjänstesamhälle. Lägger vi därtill en demografisk utveckling med en alltmer åldrande befolkning, samt en global klimat- och finanskris, är det tydligt att vi står inför flera stora och omvälvande utmaningar. Vi måste känna trygghet i dessa förändringar.

När samhället förändras krävs förändringar i skattesystemet som kan möta dessa. Centerpartiet anser därför att människors möjlighet att förstå skattesystemet och dess syfte är viktigt. Vi behöver en mer rättvis, enkel och transparent skattepolitik som säkrar morgondagens välfärd.

Tack vare förtroendet från svenska folket som tror på vår dröm har Centerpartiet i Alliansregeringen kunnat påbörja denna färd. Vi har genom olika skattereformer varit med och exempelvis sänkt inkomstskatten för löntagare samt gjort det mer lönsamt att anställa, driva företag och vara miljövänlig.

Centerpartiet vill fortsätta verka för att sänka det svenska skattetrycket, och för att via skattesystemet göra det möjligt för människor att bl.a. tjäna på att utbilda sig, arbeta fler timmar, driva företag och vara miljövänliga. Det måste ske samtidigt som fortsatt ansvarstagande för de offentliga finanserna tas.

 
Det här har vi gjort

  • infört totalt fyra jobbskatteavdrag, framför allt riktade till låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget innebär dessa att en metallarbetare eller en sjuksköterska får behålla kvar ungefär en extra månadslön i den egna plånboken varje år.
  • begränsat uttaget av statlig skatt genom att höja skiktgränserna. För statlig skatt på 20 procent har den nedre skiktgränsen höjts till motsvarande en förvärvsinkomst på 401 100 kr per år eller cirka 33 400 kr per månad för inkomståret 2012. Medan den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt på 25 % fastställs till motsvarande en förvärvsinkomst på 574 300 kr per år eller cirka 47 850 kr per månad för inkomståret 2012.
  • sänkt marginalskatten sedan regeringsskiftet 2006 med 20 procentenheter för beskattningsbara inkomster mellan 316 700 kr (nedre skiktgräns inkomstår 2007) och 401 100 kr (nedre skiktgräns inkomstår 2012) per år. Därmed sänks marginalskatten i detta inkomstintervall vid en genomsnittlig kommunalskatt till cirka 31 % för många medelinkomsttagare.
  • utvidgat jobbskatteavdraget till pensionärer med låga arbetsinkomster.
  • sänkt skatten för pensionärer i tre steg genom höjt grundavdrag för de som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Utformningen gör att de med lägst inkomster gynnas mest. För en garantipensionär betyder de sammanlagda tre skattesänkningar cirka 7 200 kr per år i plånboken, medan en pensionär med exempelvis 150 000 kr i inkomst får en skattesänkning med ca 6 700 kr per år vid en genomsnittlig kommunalskattesats.
  • slopat fastighetsskatten och infört en kommunal avgift på 0,75 % av taxeringsvärdet med ett indexerat maxtak på 6 000 kr/år samt räntebeläggning av uppskovsbelopp med maxtak på 1,45 mkr och med en kapitalvinstbeskattning på 22 %.
  • avskaffat förmögenhetsskatten.
  • avskaffat Lex Uggla.
  • sänkt socialavgifterna generellt (arbetsgivaravgift till 31,42 % och egenavgifterna till 28,97%) med 1 procentenhet.
  • halverad arbetsgivaravgiften till 15,49 % och egenavgiften till 14,88 % för ungdomar under 25 år.  
  • sänkt lönekostnaden genom ekonomiskt stöd, motsvarande exempelvis 2 gånger den arbetsgivaravgift som skulle betalas, för långtidsarbetslösa, långtidssjuka och invandrare via nystartsjobb och instegsjobb.
  • slopat den särskilda löneskatten om 16 % för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare.
  • infört en nedsättning av egenavgifterna för enskild näringsidkare eller är delägare i ett handelsbolag. För att få avdrag måste överskottet av aktiv näringsverksamhet överstiga 40 000 kr. Avdraget får göras med 5 % av avgiftsunderlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet. Det högsta avdraget är 10 000 kr per år för enskild näringsidkare och 20 000 kr per år totalt för samtliga delägare i ett handelsbolag.
  • infört en skattereduktion om 10 000 kr till privatpersoner som köper en miljöbil (under perioden 2007–2009). Numera gäller att inköp av en miljöbil berättigar till befrielse av fordonsskatt under fem år från det att bilen togs i bruk.
  • reformerat 3:12-reglerna och infört mer generösa regler för direktavskrivningar.
  • förlängt momsinbetalningsperioden för småföretagare.
  • underlättat att starta företag och att få F-skattesedel.
  • infört en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden för hushållsarbete (RUT) samt reparations- och ombyggnadsarbete (ROT) . Tillsammans utgör RUT och ROT det så kallade HUS-avdraget.
  • sänkt bolagsskatten från 28 till 26,3 %.
  • infört en ny sparform: Investeringssparkonto samtidigt som beskattningen av kapitalförsäkringar förändrats.
  • sänkt momsen för restaurang och cateringtjänster från 25 till 12 procent.

 

 
Pressmeddelanden

Pressmeddelanden

Nyheter

Nyheter

  • Sex av tio rödgröna vill ha introduktionslöner

    22 april 2012
    Sex av tio rödgröna väljare är positiva till introduktionslöner, dvs. lägre ingångslöner. Detta skriver Annie Lööf i en debattartikel på Aftonbladet.
  • Attraktionskraft Sverige - nytt initiativ från Annie Lööf

    18 april 2012
    Annie Lööf lanserar idag "Attraktionskraft Sverige" som syftar till att stärka lokala och regionala förutsättningar att utveckla attraktiva livs- och boendemiljöer. -Målet är att Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i, säger Annie Lööf.
  • Emil Källström: ”Utgiftstaket är inte reformtaket”

    16 april 2012
    I dag debatterades Alliansregeringens vårproposition i Riksdagen. Vårpropositionen innehåller regeringens bedömning kring det ekonomiska läget, och redovisar de utmaningar politiken står inför. Centerpartiet representerades av Emil Källström, som lovordade Sveriges starka statsfinanser, men pekade också på vikten av att statens utgiftstak inte kan ses som reformtaket.