Centerpartiet vill:
- ha ett väl fungerande insatsförsvar som kan hantera olika slags krissituationer, både i Sverige och i utlandet.
- slå vakt om de frivilliga ideella insatserna inom totalförsvaret för att medborgarnas delaktighet ska finnas kvar, till exempel inom Hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna.
- att den civil-militära samverkan stärks. Arbetet med civil krishantering inom ESFP (Europeisk Säkerhets- och Försvarspolitik) bör stärkas.
- Att EU:s snabbinsatsgrupper om de inte reformeras bör avvecklas och ersättas med ett annat system som ger möjlighet till snabba insatser.
Den säkerhetspolitiska situationen förändras över tid och vårt försvar utvecklas. Vi har inte längre ett mycket omfattande invasionsförsvar, utan ett aktivt insatsförsvar. Det ger oss möjligheter att ta större ansvar i internationella insatser. Genom att främja fred och säkerhet i andra länder bidrar vi också till att öka vår egen säkerhet.
Sverige har under de senaste mandatperioderna ökat bidraget till internationell krishantering i syfte att bidra till fred och säkerhet. Insatserna görs främst inom ramen för EU- eller NATO-samarbetet och på basis av ett FN-mandat. Det är bra att dessa organisationer tar på sig att genomföra uppgifter inom internationell krishantering. Men för att stärka FN:s förmåga som fredsskapande och fredsbyggande aktör behöver Sverige och övriga EU-länder i ökad utsträckning delta i insatser direkt under FN-flagg.
Under denna mandatperiod ska ett nytt beslut tas om försvarets framtida inriktning. Insatsberedskap i kombination med en stark teknisk utveckling och avancerade vapensystem gör tillsammans med starkt begränsade resurser att samarbeten med andra blir alltmer viktiga.
Centerpartiet vill särskilt stärka det försvarspolitiska samarbetet inom den nordiska kretsen. Det innefattar områden som materielförsörjning och samarbete kring exempelvis kustbevakning och sjöräddning, men det rör även samverkan inom olika utbildningsgrenar, gemensamma övningar, informationsutbyte och eventuella gemensamma internationella insatser i kris- och katastrofområden. Det leder till ett säkrare Nordeuropa och till ökad kostnadseffektivitet, det vill säga att vi får mer för våra skattepengar.
Sverige ska delta i utformningen av EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik. Konceptet med stridsgrupper har varit aktivt sedan 2007 och Sverige har två gånger varit ledande för den Nordiska stridsgruppen. Det är nödvändigt att förstärka EU:s civila snabbinsatsförmåga, så även viljan att delta i och finansiera insatserna.
Försvarets miljöpåverkan måste minska. Förutom de rent miljömässiga aspekterna finns andra fördelar med ett bränslesnålt försvar som i ökad utsträckning använder sig av förnybar energi. Mindre bränsleförbrukning innebär mindre beroende av sårbara bränsletransporter.