Vanliga frågor och svar om Centerpartiets cykelpolitik:
1. Forskningsrapporter visar att ett ökat cyklande bör främjas på olika sätt för att förbättra folkhälsa, miljöns och trafiksituationen. Har ert parti konkreta förslag för att gynna en sådan utveckling?
Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka cykelresandet är att bygga säkrare infrastruktur för cyklister. Framförallt visar erfarenheter att cyklisterna ökar i antal när människor får tillgång till bilfria cykelvägar. Cykelinfrastrukturen måste också vara en naturlig del av planeringen av hela transportsystemet så att vi inte minst underlättar för kombinerade resor med gång/cykel och kollektivtrafik.
2. Anser ert parti att man precis som i Storbritannien bör införa ett skatteavdrag (likt hemdatorreformen) för cykelköp för att underlätta för den som cyklar till och från jobbet?
Nej. Centerpartiet vill tillsätta en bred parlamentarisk utredning för att förenkla ett idag alltför snårigt skattesystem. I en sådan utredning ingår så långt det är möjligt att slopa avdrag och olika särlösningar. Vi behöver inte fler typer av avdrag, snarare enklare och lägre skatter.
3. Idag ges att skatterabatt via arbetsgivare till besök i spinningsalar men inte för cykling i det fria. Anser ert parti att man bör se över reglerna kring friskvårdsförmåner så cykel inte likställs med s.k. ”andra dyrare träningsredskap” vad gäller beskattning och omfattning?
Vi står bakom gällande regler om att gränsen för skattefrihet sker vid enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Frågan om vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.
4. Regering och riksdag har ofta uttryckt en vilja att satsa mer på ökad cykling. I Vägverkets nationella cykelstrategi som antogs år 2000 sattes målet upp att öka cykeltrafikens andel av alla resor med en tredjedel.a) Stöder ert parti det målet?
Ja. Vi tar den nationella cykelstrategin på högsta allvar och har därför i alliansregeringen bidragit till att cykel för första gången någonsin finns med i regeringens åtgärdsplanering gällande infrastrukturen 2010-2021.
b) Så här 10 år senare - anser ert parti att den nationella cykelstrategin hittills fått någon märkbar effekt?
Cykelstrategin var och är ambitiös men blev tyvärr liggande i träda och väcktes till liv först för ett drygt år sedan. Det pågår just nu mycket arbete för att utveckla cykellederna i Sverige. Ett av de projekt regeringen satsar på är Kattegattleden - en bilfri cykelled mellan Göteborg och Helsingborg. Det är Sveriges första nationella längre cykelturistled som kommer att bli ca 35 mil lång.
c) Vad bör annars göras för att komma närmare målet?
Både cyklandet och cykelvägarna är ofta av lokal karaktär och ett lokalt ansvar. Men för att kunna skapa en förändring och öka cyklandet är viktigt att förstärka cykelns roll som en naturlig del när vi planerartransportsystemet också på regional och nationell nivå. Cykeln ska kunna ses som ett attraktivt alternativ för en del av eller hela resan. För att lyckas med detta krävs insatser inom en rad områden – infrastruktur, planering och uppföljning, regler och vägvisning, organisation och samverkan, kunskapsuppbyggnad samt kommunikation.
d) Vägverkets egna beräkningar anger att de långsiktiga investeringsbehoven längs statlig väg är ca 8 miljarder kr. I en med NUTEK och Banverket gemensam skrivelse föreslog Vägverket 2007 att 500 mkr av statliga medel årligen borde satsas på cykelinfrastruktur. Med tanke på att inget annat trafikslag kan visa lika höga siffror i samhällsekonomisk vinst, anser ert parti att investeringar i cykelinfrastruktur bör öronmärkas?
Både ja och nej. Samtidigt som öronmärkta statliga pengar i vissa fall är nödvändiga är det viktigt att komma ihåg att den lokala och regionala nivån bör bestämma över sin egen cykelinfrastruktur. Det är där de bästa kunskaperna om behov och förutsättningar finns och där avvägningar mot andra behov måste tillåtas.
5. För att ge barn och ungdomar möjlighet att välja cykeln framför andra transportmedel (t ex skjutsas av föräldrar) så behöver trafikpolitiska beslut tas på många håll i Sverige, inte minst vad avser trafiksituationen runt våra skolor. Har ert parti några förslag som ni tror kan påverka en sådan utveckling?
För att cykeln ska kunna ses som ett säkert alternativ för barn och ungdomar krävs insatser inom en rad områden – bl.a. utbyggd infrastruktur, regler, vägvisning men även kunskapsspridning och samverkan på lokal nivå. När exempelvis den lokala tekniska förvaltningen samarbetar med skolförvaltningen om trafiksäkerhet ser vi ofta positiva resultat. Fysiska åtgärder såsom skolskjutsplatser, säkrade gångstråk, hastighetssänkning m.m. behövs.
6. Anser ert parti att cykelparkeringar bör likställas med bilparkeringar i normerna som gäller för bostäder, arbetsplatser, köp- och resecentra?
Hur cykelparkeringar ska hanteras i den fysiska planeringen bör ses över. Det viktiga är att det lokala perspektivet slår igenom med tanke på cyklandets lokala karaktär. Det är också viktigt att cykelperspektivet är en integrerad del i den lokala stads/samhällsplaneringen.
7. Vad vill ert parti göra för att möjliggöra att cyklar kan tas med i kollektivtrafiken?
Möjligheterna att ta med cykel på tåg och buss är tyvärr i dag bristfällig och har betydelse både för vardags- och turistcyklingen. Tåg- och bussoperatörerna har ett stort ansvar för att öppna upp för att lätt och smidigt kunna ta med sig sin cykel. Om inte möjligheterna förbättras så är det rimligt att ställa krav vid upphandling av trafik. Möjligheterna att parkera cykeln vid stationen, i hemmet eller vid arbetet behöver också förbättras där kommunerna utgör centrala aktörer för att samordna arbetet mellan kollektivtrafikansvariga, stationsansvariga m.fl.
8. Har ert parti några förslag på regeländring som förbättrar cyklisters framkomlighet och säkerhet?
Det är viktigt att förändrade trafikregler är tydliga och enhetliga. Behovet av cykelöverfarter och vägutformningen på de platser där det ska finnas cykelöverfarter behöver ses över och hastighetsdämpande åtgärder i vissa fall vidtas för bilister. Dock ligger många regelförändringar inom den kommunala kompetensen och något som de lokala organen bäst själva samarbetar om.