Grundskola

Centerpartiet vill ha en grundskola som präglas av kunskap och kreativitet och där det finns utrymme för både ramar och kramar. Det är viktigt att skolan är både flexibel och individanpassad. Varje elev ska uppfattas som unik och få möjlighet att lära och att utveckla sin fulla potential.

Centerpartiet vill:

  • att kommunerna fortsatt ska vara huvudman för skolan.
  • att duktiga lärare ska premieras genom bättre löneutveckling.
  • verka för mer fysisk aktivitet i undervisningen.
  • att elevinflytandet ska stärkas.
  • att det införs en rätt att överpröva betyg.
  • att det införs en tioårig grundskola som börjar vid sex års ålder.
  • att digital kompetens samt tillgång till moderna lärarverktyg uppmärksammas.
  • att ett entreprenöriellt förhållningssätt till kunskap och lärande präglar det svenska skolväsendet.

Vi vill uppgradera synen på kunskap och ta tillvara varje elevs drivkrafter och förmågor. Alla barn ska må bra i skolan och trivas med att lära. Grundskolan ska präglas av kunskap och arbetsro. Samtidigt är det viktigt att elevens och föräldrarnas behov och önskningar tillgodoses. Vi jobbar för en flexibel skolstart och ett starkt föräldrainflytande. Vi anser också att friskolor utgör ett viktigt inslag i den valfrihet som vi vill ska känneteckna skolväsendet.

Skolan behöver en väl fungerande skolhälsovård och i årets budgetproposition anslogs 650 miljoner kronor till en förstärkning av denna. Den största delen av satsningen, 625 miljoner kronor, är ett statsbidrag där skolhuvudmän kan söka for att anställa fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Detta är en signal från Alliansen att elevhälsan är en viktig del av vår politik för de unga.

För att unga lättare ska finna en väg ut på arbetsmarknaden är det viktigt att vi genom studie- och yrkesvägledning kopplar ihop skolan med arbetslivet. Vi vill främja nya arbetsmetoder för att knyta kontakter så att vägen ut från skolan till arbetsmarknaden eller vidare studier blir lättare.

Centerpartiet har tillsammans med Alliansen:

  • genomfört ett gediget reformarbete av den svenska skolan. Den nya skollagen - För kunskap, valfrihet och trygghet - trädde i kraft i juli 2011.

Fritidshemsverksamhet
Fritidshemsverksamheten har en viktig roll såväl i barnens sociala utveckling som i deras kunskapsutveckling. Den utgör en stabil punkt där barnen kan utvecklas även före och efter lektionstid.

Fritidshemsverksamheten är en del av den frivilliga skolan – med egen läroplan – och ska inte utgöra en förutsättning för att nå grundskolans måluppfyllelse. Dock kan fritidshemsverksamhet ha en positiv påverkan på grundskolans måluppfyllelse.

Det har diskuterats huruvida även fritidspedagoger ska ha lärarlegitimation, men bedömningen har gjorts att de inte behöver legitimation för den del de arbetar med fritidshemsverksamhet, däremot behöver de legitimation i den del de undervisar elever i skolämnen som till exempel idrott.

 

 

 
Pressmeddelanden

Pressmeddelanden

Nyheter

Nyheter

  • Centerpartiet förespråkar inte fettskatt

    21 april 2012
    I nästa vecka kommer 100.000 elever i årskurs 2 på gymnasiet att genomföra nationella prov i Svenska B. I det häfte som Skolverket har tagit fram som underlag för provet återges bland annat en artikel från Aftonbladet som handlar om ett blogginlägg som gjordes 2011 av en centerpartist och som handlade om fettskatt.
  • Attraktionskraft Sverige - nytt initiativ från Annie Lööf

    18 april 2012
    Annie Lööf lanserar idag "Attraktionskraft Sverige" som syftar till att stärka lokala och regionala förutsättningar att utveckla attraktiva livs- och boendemiljöer. -Målet är att Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i, säger Annie Lööf.
  • Emil Källström: ”Utgiftstaket är inte reformtaket”

    16 april 2012
    I dag debatterades Alliansregeringens vårproposition i Riksdagen. Vårpropositionen innehåller regeringens bedömning kring det ekonomiska läget, och redovisar de utmaningar politiken står inför. Centerpartiet representerades av Emil Källström, som lovordade Sveriges starka statsfinanser, men pekade också på vikten av att statens utgiftstak inte kan ses som reformtaket.