Igår kväll presenterade kommissionen sitt förslag till den fleråriga budgeten. För oss som jobbar med dessa frågor dagligen är de flesta av förslagen väntade.
Som flera andra redan har kommenterat är den övergripande budgetnivån för hög, i synnerhet med tanke på den ekonomiska och finansiella krisen, men detta är i mångt och mycket en förhandlingsposition från kommissionen som säkert kommer att förändras under resans gång.
Eftersom de flesta svenska kommentatorer har koncentrerat sig på budgetnivån och vem som betalar mest tänkte jag istället ägna denna bloggpost åt att översiktligt säga några ord om själva innehållet i budgeten.
Jag skulle då vilja lyfta fram det intressanta förslaget ”Connecting Europe”, som syftar till att finansiera transport- energi-, och IT-investeringar genom offentlig-privat samverkan. I Europa finns många så kallade flaskhalsar som hindrar tillväxtpotentialen i olika regioner. Dessa behöver byggas bort för att möjligheterna för tillväxt ska bli bättre. Med en konstruktiv koppling till regionalpolitiken kan detta förslag bli en viktig byggsten för att målen i Europa 2020-strategin ska uppnås.
Forskningskommissionären har gjort ett bra jobb i att förhandla till sig mer pengar till forskning och innovation. Det europeiska mervärde som kan skapas genom forskningssatsningar är högt. Forskning borde därför vara ett kärnområde för EU. Att lägga ihop de europeiska forskningsprogrammen under en strategi kan därmed vara bra, bara detta inte innebär ett ökat regelkrångel. Ansökningsprocessen måste bli lättare!
I procent av budgeten kommer andelen som går till jordbrukspolitik att minska, om än i långsam takt. Att kommissionen inte skulle föreslå en radikal reform av själva budgetramen borde ha varit klart för alla som någon gång har diskuterat jordbrukspolitik utanför Sveriges gränser. Låt oss därför nu äntligen gå vidare i debatten och verka för att innehållet i politiken blir framtidsinriktat. Jag tycker till exempel att det är positivt att kommissionen föreslår att 30 procent av direktstödet ska gå till miljöåtgärder. Om detta genomförs på ett konstruktivt sätt kan detta vara ett steg på vägen mot liknande villkor över hela Europa och mot en politik som riktar in sig på att ge betalt för de kollektiva nyttigheter som bönder producerar.
Slutligen är det mycket bra att kommissionen föreslår en frysning av de administrativa kostnaderna och att tjänsteföreskrifterna ses över. Byråkratin är idag alldeles för omfattande. Inom byråkratin är det viktigt att pengarna läggs på rätt saker. Den nya utrikestjänsten behöver resurser och det är bra att biståndspolitiken blir mer samordnad med utrikespolitiken. Detta gäller även för jordbrukspolitiken.
Återstår att se vad som händer med klimatpolitiken. Jag är skeptisk till att lägga ihop klimatfrågorna på det sätt som kommissionen föreslår. Det finns alldeles för många som har en mörk agenda och motarbetar offensiv klimatpolitik för att detta ska bli bra.
På det stora hela finns det mycket kvar att göra tills dess att EU prioriterar klart avgränsade politikområden, där vinsten av gemensam europeisk politik är hög och där potentialen finns för att bidra till långsiktig hållbar tillväxt i hela Europa, men detta är som sagt en förhandlingsposition från kommissionen. Det är nu det riktiga förhandlingsspelet börjar!
Lena Ek