Riksdagsgruppen har efter en diskussion fattat beslut att ge Johan Linander, C:s representant i Justitieutskottet, ett mandat att i utskottet justera betänkandet om implementering av Datalagringsdirektivet i enlighet med den proposition som legat vilande under ett år. Centerpartiet är på grund av integritetsskäl dock fortfarande starkt kritiska till direktivet, men att det ska införas röstade riksdagen igenom redan 2006. Nu handlar det därför om hur det ska införas. Och för att mildra effekterna av direktivet har C drivit – och fått igenom - att data endast får lagras i sex månader istället för tolv.
- Centerpartiet anser att Datalagringsdirektivet är kränkande för den personliga integriteten, och vi har också försökt att stoppa det, bland annat genom den liberala gruppen i Europaparlamentet, säger Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Linander.
Riksdagen röstade dock redan 2006 igenom direktivet genom S, FP och KD:s försorg. Centerpartiet röstade nej. Därför är den aktuella frågan nu inte OM utan HUR direktivet ska införas.
-Centerpartiet har varit en pådrivande kraft för att mildra effekterna av direktivet, till exempel har vi fått igenom att lagringstiden ska vara högst sex månader istället för tolv som utredningen förespråkade, säger Johan Linander.
Centerpartiet anser att direktivet inte behövs. Varför?
Vi tycker inte att det ingrepp i den personliga integriteten direktivet innebär står i proportion till de brottsbekämpande myndigheternas behov av uppgifterna. Dessutom finns de uppgifterna redan idag lagrade hos operatörerna och det tycker vi fungerar tillräckligt bra.
Vad säger datalagringsdirektivet?
Enligt datalagringsdirektivet ska EU:s medlemsländer lagstifta om att operatörer är skyldiga att spara trafikdata om sina kunders kommunikation per telefon eller mejl. Syftet är att uppgifterna ska kunna användas av polisen när man utreder allvarliga brott. Data ska sparas i minst sex månader och högst två år.
Vilken slags data ska sparas?
Det handlar om så kallade trafikdata, som bland annat kan visa vem som kommunicerat med vem, när och hur det skedde och var de inblandade befann sig. Innehållet i samtal eller textmeddelanden får inte sparas. De internetdata som ska sparas är vilken IP-adress varje abonnent haft vid varje given tidpunkt. Tillhandahållare av e-posttjänster ska också lagra uppgifter om bl.a. avsändare och mottagare av ett e-postmeddelande.
Vad händer nu?
Propositionen ska behandlas i Justitieutskottet den 13 mars och i riksdagen den 21 mars. Det är samma proposition som behandlades för ett år sedan, men som då vilandeförklarades.