Annie Lööfs anförande i NATO-debatten
Anförande i riksdagen om Nato, 16 maj 2022. Det talade ordet gäller.
Äntligen.
Äntligen finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för ett svenskt Natomedlemskap. Det är historiskt. Det är nödvändigt. För Sveriges nya säkerhetspolitiska analys är knivskarp och glasklar. Den ryska, storskaliga invasionen av Ukraina, ett suveränt och demokratiskt grannland, är av ett slag som Europa inte upplevt sedan andra världskriget. Putins krig mot Ukraina har bombat sönder den europeiska freden och säkerhetsordningen. Spelplanen har förändrats drastiskt.
Men vi har sett tecknen under lång tid, hur Rysslands egenmäktiga agerande har försämrat den säkerhetspolitiska ordningen i Europa. Strukturellt och långsiktigt. Sedan krigen mot Georgien 2008 och mot Ukraina 2014, inklusive den illegala annekteringen av Krim, har det stått klart. Putinregimen har övergett den regelbaserade världsordningen. Hotat och anspelat på användning av kärnvapen. Använt folkrättsvidriga kemiska vapen. Och i december 2021 framförde Putinregimen långtgående krav på en förändrad säkerhetsordning i Europa, krav som inte kan tolkas på annat sätt än som hot mot Sveriges självbestämmande. Aggressiva och oacceptabla krav som utmanar den fria, öppna och demokratiska världen.
Regeringens besked idag är ett tydligt och helt nödvändigt svar till Kreml. Vi kommer aldrig vara neutrala inför Putins blodiga anfallskrig. Vi kommer inte att böja oss. Sverige och Finland kommer aldrig att ingå i en rysk intressesfär.
Ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa. Och det finns inga andra realistiska alternativ. Det är en verklig styrka att den säkerhetspolitiska kommittén är otvetydig på den punkten. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver kollektiva försvarsgarantier. Ett svenskt Natomedlemskap är nödvändigt. För vår säkerhet. För Sveriges bästa.
Det stärker vårt lands försvar och säkerhet i en tid då vare sig Sverige eller något annat europeiskt land längre kan ta freden eller friheten för given. Det inkluderar Sverige i ett sällskap som vilar på en grund formad utifrån tanken på att frihet, samförstånd och liberal demokrati gör världen till en bättre plats. En grund som Centerpartiet delar och alltid kommer att fortsätta arbeta för att bygga än starkare och bredare.
Men när Sverige och Finland blir medlemmar i Nato stärks också säkerheten i Östersjöregionen, i Norden och Baltikum. Det bygger en reell solidaritet som är direkt nödvändig. Att kunna samarbeta operativt ännu närmre med såväl våra baltiska som nordiska grannar inom Nato kommer förstärka stabiliteten i och omkring Östersjön och samtidigt göra Nato som organisation starkare och mer dynamisk. Att samtliga länder i Norden är medlemmar i Nato stärker det ömsesidiga nordiska och nordisk-baltiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet på ett avgörande sätt. Det är och har alltid varit tillsammans med andra som vi bäst bygger trygghet och säkerhet i vår del av världen. Det är jag och Centerpartiet stolta över att kunna fortsätta bidra till.
I ett läge där samtliga nordiska länder blir Natomedlemmar är det också Centerpartiets inställning att vår ansökan bör följa Norges och Danmarks exempel. Att svenskt territorium ska vara fritt från såväl kärnvapen som permanent placering av utländsk trupp i fredstid. En enighet mellan våra nordiska länder på dessa områden skulle vara en styrka.
Det finns de som menar att processen kring ett svenskt Natomedlemskap har gått för snabbt. Att den bygger på förhastade slutsatser. Jag delar inte den bilden. Vi är många som under en mycket lång tid har diskuterat, debatterat och analyserat för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap.
Centerpartiet hade för snart ett decennium sedan en genomgripande och ambitiös intern process för att landa i vårt tydliga ja till att Sverige, tillsammans med Finland, skulle söka medlemskap. Vi noterade Rysslands aggressiva och expansiva ambitioner och drog våra slutsatser. Det var en process som krävde mod, ansvar och öppenhet, dialog och kunskap. Men vi har gjort vår hemläxa. Det stärkte oss som parti, men det stärkte också den svenska försvarsdebatten i allmänhet och den svenska Natodebatten i synnerhet. Vi var först med att föreslå en svensk Nato-option, som sedan fick gehör av en majoritet i Sveriges riksdag och vi har drivit på för att få upp de svenska försvarsanslagen till 2 procent av BNP. Ett viktigt beslut, både i arbetet med att stärka det svenska totalförsvaret och i processen att närma oss Nato.
Så Natodebatten i vårt land, prövningen av argument för eller emot, eller effekterna av ett svenskt medlemskap, de är långt ifrån nya eller förhastade.
Men vi som idag står bakom den säkerhetspolitiska analysen och steget att söka medlemskap måste också klara av att stå upp för det, på ett ansvarsfullt och respektfullt sätt. Vi måste ha förståelse för att det finns de som tycker annorlunda, inte bara i den här kammaren utan runt om i Sverige. Som känner en oro över vad beslutet ska innebära, som av olika anledningar vill ta en annan väg, eller inte se någon förändring alls. Så kommer det alltid vara, men i den här frågan är det extra viktigt att hantera de åsiktsskillnaderna på ett sätt som inte bidrar till splittring eller misstro.
För ett Natomedlemskap är historiskt och av högsta betydelse för svensk säkerhet. Det är helt rätt väg att gå. Men arbetet med att stärka det svenska försvaret, öka samhällets krisberedskap och uthållighet måste fortsätta. Det är ett arbete som vi alla måste vara med och bidra till, tro på och ta ansvar för. Ett arbete som måste ske i kommuner, regioner, på företag och i civilsamhället. Hos dig och hos mig. Då är samanhållningen i Sverige helt avgörande. Vår tilltro till varandra och vår förmåga att sikta mot ett gemensamt mål kommer vara en ovärderlig kraft för ett starkare, säkrare och tryggare Sverige om den används på rätt sätt. Ansvaret för att värna tilltro, framtidstro och gemenskap vilar tungt på oss i den här kammaren, som folkvalda representanter för hela Sveriges befolkning.
För nu måste vi också blicka framåt. Ta denna historiska dag som avstamp för att se hur vi stärker säkerheten och beredskapen i hela landet, i samhällets alla delar. Hur vi gör Sverige inte bara till ett Nato-land utan till ett land som står starkt och redo oavsett hur krisen vi möter ser ut.
Då handlar det om att nå målet om ett försvarsanslag på 2 procent av BNP så snabbt och effektivt det bara går. Hålla ett högt tempo i ambitionshöjningen av vårt svenska försvar, men se till att det sker på ett sätt som ger oss maximal utdelning för varje satsad krona. Och bygger Försvarsmakten inte bara större utan framförallt bättre och starkare. Men också om att fortsätta förstärka civilförsvaret, se till att vardagen fungerar på ett så bra sätt som möjligt, även i tider av kris, eller i värsta fall krig. Se till att bygga ett svenskt totalförsvar som kan möta både dagens och morgondagens verklighet på bästa tänkbara sätt.
Men nu krävs också av oss alla att ha förmågan att se verkligheten för vad den är och ha en följsamhet för förändringar av densamma. Inse att det enda kärnvapenhot som Sverige och vår del av världen möter idag är det ryska. Inse att det för vår generation finns ett före och ett efter den 24 februari. Ha modet att ompröva gamla sanningar och framförallt hålla sig sanningen i debatten. Undvika att dra mot överdrifter och extremer, eller medvetet missförstå varandra.
Nu är tid för handling och för samling.
Det här är en historisk dag och ett historiskt vägval. Centerpartiet står, med självklarhet, bakom ett svenskt Natomedlemskap. Det har vi efterfrågat länge.
Det är ett ställningstagande som på alla sätt är för Sveriges bästa.
