Bäst i världen?

Vi tror ofta att Sverige är bäst i världen när det handlar om välfärd. Den som tittar över staketet vet att det inte är så. Den svenska sjukvården har mycket bra resultat men en tillgänglighet som är bedrövlig. Vi tillbringade höstlovet i London. Musikaler, shopping, parkpromenader och god indisk mat. Dessvärre drabbades en i familjen av urinvägsinfektion. Den europeiska integrationen har inte nått så långt att jag som svensk läkare kan skriva ut Trimetoprim i London (där borde vi snart vara). Såg framför mig timmar av väntande på någon akutmottagning för att få diagnosen ställd och receptet utfärdat.  Så ej i London. På Victoria street, inte långt från Westminister Abbey fanns National Health Service med ett Walk In Center. Anmälan i receptionen, ingen patientbricka krävdes följt av fem minuters väntan i ett fullt väntrum. Efter ytterligare tio minuter är allt klart, diagnosen fastställd och Trimetoprim recept utfärdat. Patienten dessutom mycket nöjd. Hon hann fick jag veta fått ett mycket trevligt bemötande och även hunnit få diskutera skillnaden mellan svensk katt och de Nya Zeeländska katter som den brittiske doktorn hade hemma. Frågade flera gånger om jag inte skulle betala något men allt var gratis.  Nästa moln i min hjärna blev att hitta ett apotek för att sen få vänta i 30 minuter. Så blev ej fallet. Tvärs över gatan låg Boots Alliance. Under de fem minuter vi tillbringade i apoteket tillfrågades vi tre gånger av vänlig farmacevt om vi fått hjälp eller om det var något som man kunde stå till tjänst med.  Gräset är många gånger grönare på andra sidan staketet.