Ökade insatser mot psykisk ohälsa

Barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa måste fångas upp tidigare och få bättre stöd. Centerpartiet har flera förslag för att stärka elevhälsan i hela landet, införa digitala komplement, samt att ge BRIS stödlinje statlig finansiering på 50 procent.

*Den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga är ett samhällsproblem som måste tas på stort allvar. Det ideella engagemanget som finns är ovärderligt, men nu måste staten ta ett större finansiellt ansvar för att se till att fler barn och unga, oavsett var de bor, får den hjälp de behöver.

*Centerpartiet har länge lyft behovet av att öka kunskapen om den psykiska ohälsan, korta köerna till BUP och ge vården, skolan och civilsamhället fler verktyg. Nu måste vi göra mer för att stärka elevhälsan. Skolan är den plats där man når i stort sett alla barn, så att stärka elevhälsan ger oss möjlighet att fånga upp fler tidigt och erbjuda rätt stöd.

*Vi måste bryta den utveckling vi ser, och sett alldeles för länge, när det gäller barn och ungas psykiska ohälsa i Sverige. Därför måste vi bygga en stark och trygg skola i hela landet, med en närvarande elevhälsa.

Centerpartiets förslag:

Från 2021 är BRIS stödlinje öppen dygnet runt, vilket innebär att antalet samtal ökar. Ideella organisationers arbete är oerhört viktigt, men de ska inte behöva bära allt finansiellt ansvar.

Förra året hade BRIS nästan 31 500 kontakter med barn och unga i behov av stöd från hela landet. Genom att ge BRIS stödlinje statlig finansiering på 50 procent kan fler barn och unga få hjälp och stödlinjen få långsiktiga förutsättningar.

Alla barn har rätt till en likvärdig elevhälsa som möter elevens behov, var du bor ska inte avgöra vilket stöd du får. En viktig del i det arbetet handlar om att rektorn, som ytterst ansvarig för elevhälsan, har mandat och den kunskap som krävs för att leda och organisera elevhälsoarbetet.

Centerpartiet vill att elevhälsa införs som ämne i rektorsprogrammet, samt att utbildning på området erbjuds till skolans övriga personal som assistenter, mentorer och kamratstödjare.

Genom att bredda elevhälsan med digitala medel blir det lättare att nå elever i hela landet. Elevhälsan måste utgå från elevernas behov och finnas när eleverna behöver den.

Vi vill att Skolverket får ett särskilt uppdrag att ge förslag på beprövade digitala upplägg inom elevhälsan.

För att kunna få en helhetsbild av ungas problematik behövs bättre samverkan mellan elevhälsan, sjukvården och socialtjänsten. Vi vill dels införa en sammanhållen journalföring för elevhälsan och sjukvården, samt ge även skolor skyldighet att kalla till samordning med socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Varför är förslagen viktiga?

Den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat under flera år, inte minst under pandemin. Samtidigt räcker inte elevhälsan till på många håll i landet. Det är avgörande att stärka upp skolans elevhälsoarbete brett i hela landet med både ökad kompetens, de rätta verktygen och med en ökad tillgänglighet. Skolan är den plats där man når i stort sett alla barn, att stärka elevhälsan är därmed en viktig del i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa och en möjlighet att tidigt fånga upp unga människor som mår dåligt.

Genom att ta ett statligt finansiellt ansvar för BRIS stödlinje kan vi se till att fler barn och unga runtom i landet kan få tillgång till professionellt stöd, och att BRIS får långsiktiga förutsättningar. I FN:s granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen gavs en tydlig rekommendation om att regeringen bör säkerställa professionella hjälplinjer för barn i hela landet som är bemannade dygnet runt. Den nationella stödlinjen som BRIS erbjuder lever nu upp till detta.

Vad kommer det att kosta att finansiera BRIS stödlinje?

Vi vill att 50 procent av BRIS stödlinjes kostnader ska finansieras nationellt. Det innebär 20 miljoner årligen i permanent stöd.

Det offentliga måste ta samma finansiella ansvar för BRIS stödlinje som man gjort för stödlinjen för våldsutsatta kvinnor som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). En finansiering som Centerpartiet var med och drev igenom.

Vilken skillnad kommer förslaget om obligatorisk elevhälsa på rektorsprogrammet göra?

Arbetet kring elevhälsan är till stor del en ledarskapsfråga, och det är rektorn som har ansvar. Det finns i dag flera exempel på skolor där insatta rektorer har lyckats skapa en bättre lärandemiljö genom att prioritera elevhälsan, och inte minst det förebyggande hälsoarbetet. Det är något alla elever förtjänar.

Varför är det bra med sammanhållen journalföring?

Det är viktigt för att kunna få en helhetsbild av barnets situation. Exempelvis kan ett barn som ofta söker vård för magsmärtor men som samtidigt har insatser från socialtjänsten eller elevhälsan på grund av andra problem riskera att avfärdas som ett lindrigt fall då läkaren inte har tillgång till all information. För skolans elevhälsa är det idag i stort sett omöjligt att få tillgång till journaler efter att eleven börjat i skolan.