Företrädare för Centerpartiet skriver i varje nummer av Länstidningen Östergötland en ledare. Dessa går att läsa här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här på Centerpartiet Östergötlands hemsida lägger vi också upp alla ledartexter.

Detta nummers ledare är skriven av Christoffer Rosendahl, fullmäktigeledamot och v.ordf. i kultur- och fritidsnämnden i Linköpings kommun.

Befolkningssiffrorna är en varningssignal för hela länet

De senaste befolkningssiffrorna från SCB måste fungera som en väckarklocka för hela Östergötland och det är en signal som vi inte har råd att ignorera. Att endast fyra av länets tretton kommuner uppvisar en positiv utveckling är ett djupt oroväckande besked som kräver mer än bara lokala punktinsatser eller vackra ord i kommunfullmäktige. Bakom statistiken döljer sig en bister verklighet för stora delar av vårt län; när invånarantalet sjunker utmanas själva fundamentet för välfärden, från underlaget för skolor till möjligheten att upprätthålla god kommersiell service på landsbygden. Det är dock viktigt att förstå dynamiken bakom siffrorna för att kunna dra rätt slutsatser inför framtiden. Vi ser en verklighet där tillväxten koncentrerats, men vi måste sluta betrakta detta som ett nollsummespel där en kommuns vinst är en annans förlust.

Linköping ska inte ses som en dammsugare som tömmer sin omgivning på invånare, utan snarare som en tillväxtmotor som har potential att lyfta hela regionen. En stark motor drar med sig resten av ekipaget, förutsatt att kopplingen är stark nog. Det ser vi inte minst i Mjölby, där man framgångsrikt har lärt sig att navigera i draghjälpen från residensstaden och vända närheten till Linköping till en egen, genuin styrka. Genom att positionera sig som ett attraktivt alternativ för boende, med goda kommunikationer och ett aktivt näringslivsklimat, har Mjölby visat att det går att växa i skuggan av en större stad. De har förstått att deras framtid är tätt sammankopplad med regionens centrum.

Kontrasten blir därför extra tydlig när man blickar mot Motala, en kommun som också gränsar till Linköping, där befolkningsutvecklingen just nu inte kan beskrivas som något annat än en katastrof. Kommunen, som en gång var en industriell stolthet, är nu den kommun i länet som krymper mest. Man drabbas dessutom hårt av historiskt låga födelsetal, vilket riskerar skapa en demografisk obalans. I det ljuset framstår Maria Persdotters, gruppledare för Centerpartiet i Motala, krav på en kriskommission som både rimligt och nödvändigt för att vända utvecklingen. Det som oroar mest i sammanhanget är dock den uppenbara bristen på krisinsikt hos Motalas nuvarande politiska ledning. Att välja att blunda för den demografiska verkligheten, eller att avfärda siffrorna som tillfälliga gupp i vägen, är nämligen det säkraste sättet att låta krisen fördjupas ytterligare. Hoppet är som bekant ingen framgångsrik strategi, särskilt inte när det handlar om människors beslut om var de ska bygga sina liv och bilda sina familjer.

För att vända den här trenden i hela länet räcker det inte med att varje kommun kämpar på sin egen kammare och försöker övertrumfa grannkommunen med glättiga broschyrer och erbjudanden. Det finns ett skriande behov av en sammanhållen regional strategi där vi vågar blicka bortom de administrativa gränser som drogs upp för decennier sedan och som i dagens rörliga samhälle ofta framstår som förlegade. En väg framåt skulle kunna vara att införa kommungränsöverskridande översiktsplaner. Genom att planera bostadsbyggande, infrastruktur och skolor tillsammans kan vi skapa ett mer logiskt och effektivt Östergötland. Vi måste sluta se grannkommunen som en konkurrent om skattebetalare och istället börja samarbeta för att hela regionen ska kunna dra nytta av de tillväxtmiljöer som finns. Om arbetstillfällena skapas i Linköping men de anställda bor i Boxholm eller Valdemarsvik, eller omvänt, är det en seger för hela länet. Det kräver ett betydande politiskt mod och en ärlig insikt om att vi faktiskt sitter i samma båt, oavsett i vilket kommunhus vi råkar sitta. Om inte ledarskapet i våra kommuner inser detta snart riskerar den demografiska varningssignal vi nu fått höra att bytas ut mot tomma gator och tystnad på flera håll i Östergötland.

Christoffer Rosendahl (C), fullmäktigeledamot och v.ordf. kultur- och fritidsnämnden, Linköpings kommun