Förslag för närodlad integration

Konkreta förslag för en närodlad integration

I en situation där många människor söker skydd i Sverige finns stora behov av åtgärder på många olika plan. Vi har under det senaste året lagt en rad förslag för att både förbättra systemen och minska kostnaderna.

För att Sverige ska klara av den akuta situationen behövs snabba och effektiva reformer som förbättrar vår mottagningskapacitet. Samtidigt får inte fokus på akuta åtgärder hindra det lite mer långsiktiga arbetet med att förbättra jobbintegrationen. Ett stort mottagande i dag kräver att vi genomför strukturreformer så att de nyanlända i morgon kan ta sina första steg ut på de svenska arbets- och bostadsmarknaderna. Då stärks den svenska ekonomin, motsättningar minskar och vi kan behålla vår öppenhet mot omvärlden.

Vi värnar människors möjlighet att söka skydd. När dagens system inte är anpassade efter verkligheten anser vi att det är systemen som ska göras om. Därför har vi föreslagit stora reformer för att minska kostnaderna, öka mottagningskapaciteten, korta vägen till jobb och värna rätten att söka asyl.

Det här är några av de integrationsförslag som vi presenterat under senare tid. En del är stora, en del är mindre. Många viktiga reformer handlar om generell företagar-, jobb- och bostadspolitik och står inte med här. Dessutom jobbar vi hela tiden med att ta fram nya konkreta förslag för att svara på de frågetecken som fortfarande kvarstår.

Jobb

• Obligatorisk grundutbildning under asylprocessen

Grundutbildning med utökad samhällsorientering, föräldraskapsutbildning och hälsoundersökning tidigt i asylprocessen, även för ensamkommande i gymnasieålder. Utbildningen ska vara obligatorisk såtillvida att man får nedsatt dagersättning om man inte deltar.

• Tidigare inventering och validering

Under grundutbildningen bör man även få stöd med att inventera, validera och komplettera sin kompetens. Utifrån inventering av kunskap bör en nationell databas upprättas dit företag som söker personal kan vända sig.

• Enklare att komplettera sin utbildning

Kompletterande utbildningar är avgörande för personer med en utländsk akademisk examen eller yrkeserfarenhet som inte är direkt överförbar till svensk arbetsmarknad. Fler utbildnings- och yrkesområden än i dag bör ges tillgång till kompletterande utbildning. Detta är mycket viktigt i kombination med snabbare inventering och validering av kompetenser och utbildning.

• Yrkesanpassad SFI

Svenska för invandrare-utbildningarna (SFI) behöver bli mer yrkesanpassade. Centerpartiet förordar därför att landets kommuner och regioner samverkar för att se till så att yrkesanpassad SFI (SFX/SFY) finns att tillgå i hela landet. Här kan ny teknik och fjärrundervisning vara viktiga instrument för att tillgodose behoven.

• Alla asylsökande ska få arbeta

Det finns byråkratiska hinder i dag med utbetalningar, arbetstillstånd och mycket annat. Dem vill vi ta bort. Fler ska kunna få jobb eller praktik redan under asyltiden.

• Löneutbetalning

Skapa möjlighet för asylsökande att få löneutbetalning till kort, t.ex. genom att möjliggöra för arbetsgivare att stoppa in pengar på de ICA-kort till vilka asylsökande får sin dagersättning. I dag gör svårigheten för asyl­sökande att öppna bankkonto, och för arbetsgivare att betala ut lön, att asylsökande som hade kunnat få jobb redan under asyltiden inte anställs.

• Möjliggör spårbyte från dag ett

Alla asylsökande som skaffar sig ett jobb ska kunna bli arbetskrafts­invand­rare. I dag måste man vänta fyra månader innan man kan byta spår från asylsökande till arbetskrafts­invandrare. Genom att möjliggöra spårbyte från dag ett kan nyanlända med tillräcklig kompetens för att ta sig in på arbetsmarknaden snabbare integreras.

• Flytta etableringsansvaret till kommunerna

Arbetsförmedlingen har inte lyckats med uppdraget som etablerings­reformen lade på myndigheten. Etableringsreformens, statens och Arbetsförmedlingens misslyckande gör det nödvändigt att återigen ge kommunerna samordningsansvaret för de nyanländas etablering. Resurser för detta ska överföras från Arbetsförmedlingen till kommunerna. Den lokala förankringen är enormt viktig för att människor snabbare ska komma i jobb.

• Reformera Arbetsförmedlingen och inför en jobbfixarpeng

Centerpartiet har sedan länge drivit på för en översyn av Arbetsförmed­lingen och den byråkrati som i dag inte finner jobb för vare sig människor födda i Sverige eller födda utomlands. Arbetsförmedlingen bör reformeras i grunden så att de nyanlända kan välja på fler och bättre arbetsförmedlare specialiserade på just deras erfarenheter och kunnande.

• Arbete med lägre ingångslön

Som nyanländ utan kunskaper i svenska och referenser kan det vara svårt att hävda sig på den svenska arbetsmarknaden där löneläget är högt. För den som behöver stärka sin kompetens är det svårt att få börja på en arbetsplats med lägre lön, vilket gör det svårt att klara konkurrensen på arbetsmarknaden. Det ska vara möjligt att arbeta till lägre lön samtidigt som man lär sig språket och utvecklar sin kompetens. De så kallade YA-jobben är ett sätt att möjliggöra det här.

• Mer flexibla turordningsregler baserade på kompetens

Dagens arbetsrätt ökar risken, och därmed den förväntade kostnaden, av att anställa. Det missgynnar särskilt personer vars kompetens är svårbedömd, till exempel utlandsfödda som inte har gått i skolan i Sverige. Därför är den orättvisa arbetsrätten också ett hinder för integration.

• Utvidgning av RUT

Centerpartiet har fått igenom en breddning av RUT-avdraget till att om­fatta trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet (RIT-avdrag). Uppåt hälften av alla anställda inom RUT-företagen är utlands­födda och vi vill ytterligare utveckla RUT för att fler ska kunna få jobb.

• Bättre företagsklimat

Företagande är ett utmärkt sätt för många nyanlända att etablera sig. Det handlar främst om bättre företagsklimat överlag. Men minskat regel­krångel, rådgivning och möjligheter till startfinansiering är särskilt viktigt för dem som inte har svenska som modersmål eller som saknar kontaktnät i Sverige.

• Se över föräldraförsäkring och ersättningssystem

Bostad

• För över ansvaret för att hitta bostad till de asylsökande

Vi vill fördubbla dagersättningen och låta asylsökande själva, istället för Migrationsverket, hitta boende. Enbart personer som tillhör vissa utsatta grupper t.ex. barnfamiljer och äldre bör få hjälp med boende, men då av kommunerna utifrån en jämnare fördelning. På det här sättet kan även boenden med mindre än 30 platser tas i bruk, hos t.ex. privatpersoner eller ideella organisationer, och de överdrivna vinster som tas ut av en del entreprenörer skulle begränsas. Samtidigt kan Migrationsverket istället fokusera på att korta handläggningstiderna.

• Inventera mark

Inventera mark och lokaler för att få fram fler bostäder. Regeringen bör genast ge i uppdrag åt statliga myndigheter och länsstyrelserna att inventera mark som med kort startsträcka kan användas för bostadsbyggande. Målsättningen för en sådan inventering är att kunna få fram 20 000 bostäder inom tre år.

• Regelförenklingar

Fortsätta med nationella regelförenklingar och genomföra en försöksverksamhet där kommuner tillåts pröva möjligheter att förkorta, förändra och förenkla plan- och bygglovsprocesserna, samt införa enklare regler för byggande utanför detaljplanelagt område.

• Höj bullernormerna

I dag får den uppmätta bullernivån vid fasad inte vara över 55 decibel. Den gränsen försvårar byggandet och borde höjas till 60 decibel. För studentbostäder och bostäder som hyrs ut tillfälligt bör denna nivå vara 65 istället för dagens 60 decibel.

• Friare hyressättning

För att öka byggandet och rörligheten på bostadsmarknaden bör vi succesivt införa en friare hyressättning med starkare koppling till bostäders marknadsvärde och anpassat till bostadsmarknadens tillväxt.

• Tillfälliga modulbostäder

Tillfälliga modulbostäder kommer kortsiktigt att vara en viktig del i att avlasta befintliga asylboenden.

• Möjlighet att förändra i redan antagna detaljplaner

Med små förändringar kan man i flera redan bebyggda områden få fram fler bostäder. Vi vill göra det möjligt att ändra tomtindelningar och utformningskrav inom en gällande detaljplan, vilket i dagens läge är en lång process. Att inreda källare till bostäder, bygga på en våning, använda gårdshus som bostäder och installera utvändiga hissar, försvåras av kravet på planändring.

• Tillfälliga bygglov

Man ska kunna använda tidsbegränsade bygglov i avvaktan på att lagakraftvunnet permanent bygglov beviljas och detaljplaneprocess hinner genomföras. Vi vill ge kommuner möjligheter att förkorta, förändra och förenkla plan- och bygglovsprocesserna, samt införa enklare regler för byggande utanför detaljplanelagt område.

• Bredda hyresgarantierna

Många nyanlända har av olika skäl svårt att få ett första hyreskontrakt. För att underlätta kommunmottagande bör kommunerna i högre utsträckning gå in med hyresgarantier som garant gentemot hyresvärden.

• Ökad skattefri andrahandsuthyrning

Det finns i dag möjlighet att upp till ett tak om 40 000 kronor per år skattefritt hyra ut en del av en bostad man äger. Genom att ge asylsökande dubbel dagsersättning och eget ansvar att hitta boende så ökar möjligheterna för kommuner, civilsamhället och enskilda att samverka för att förmedla bostäder.

Kommuner och civilsamhälle

• Ge full ekonomisk kompensation till kommunerna

Systemet för kostnadsersättning till kommunerna vid flyktingmottagande är krångligt och otillräckligt. Detta systemfel minskar kommunernas förtroende för mottagandet och för Migrationsverket. Därför behövs reformer som gör att ersättningssystemet lever upp till sina syften: att kommunerna får full kompensation för de kostnader som är kopplade till asylboenden, kommunplaceringar och anhöriga.

• Flytta mottagandeansvaret till kommunerna

Migrationsverkets roll bör renodlas till att omfatta själva asylansökan. På så vis skapas förutsättningar för att korta Migrationsverkets handläggningstider och stärka kompetensen hos handläggarna. Parallellt överförs medel för upp­draget att ta emot asylsökande och nyanlända, från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen till kommunsektorn. Ersättningen till kommunerna måste givetvis utformas så att den täcker kostnaderna för kommun­sektorns åtaganden

• Placera äldre ensamkommande som vuxna

De extremt höga krav som ställs på mottagandet av ensamkommande är anpassade för när det kom 300 per år. Förra året kom det hundra gånger så många. Just mottagandet av den här gruppen står för en väldigt stor del av de totala kostnaderna och i många kommuner är det svårt att klara av situationen. Mottagandesystemen i dess helhet, för socialtjänst, gode män, offentliga biträden osv, måste anpassas för att kraftigt minska kostnader och krångel. Bland annat bör ungdomar över 15 år placeras i de nya boenden för utsatta grupper som vi föreslår och som kommunerna ska tillhandahålla, istället för de hårt reglerade HVB-hem som gäller i nuläget.

• Civilsamhället som mentorer

Ta lärdom av internationella och inhemska erfarenheter av civilsamhällets betydelse för integrationen. Flytta pengar från Arbetsförmedlingen till föreningar och frivilliga nätverk. De medel som finns att söka för verksamhet med exempelvis flyktingguider behöver breddas så det blir enklare att utveckla nya metoder och på ett bättre sätt erbjuda nyanlända ett nätverk i sitt nya hemland.

• Integrationsaspekt vid medel till civilsamhället

En starkare integrationsaspekt mellan olika grupper bör vägas in i de bidrag som delas ut till civilsamhället. Offentliga medel ska inte gå till hat eller försämrad integration.

Skola

• Intensivkurser i svenska

En snabb inlärning av svenska är nyckeln till det svenska samhället och det svenska skol­sys­temet, en nyckel i princip alla tiotusentals nyanlända barn behöver. Nyan­lända barn ska ges tillräckligt stöd för att snabbt lära sig språket genom förberedande introduktionsklasser med intensiv språk­undervisning.

• Tillfälliga regellättnader

Tillfälliga regellättnader för bland annat skollokaler och tillfälligt undantag från kravet att ordna skola inom en månad för asylsökande.

• Fler skolplatser

Friskolor ska ha samma möjligheter som kommunala skolor att ta emot asylsökande och nyanlända elever. Kommuner ska i större grad kunna placera elever i andra skolor än de närliggande. I kombination med detta ska distansstöd för elever på deras modersmål utvecklas.

• Fler lärare och vuxna i skolan

Det finns lärarkompetens bland de som kommer till Sverige och den bör tas tillvara. Dessa lärare skulle kunna undervisa elever som talar samma språk och vid sidan av det få kompletterande utbildning och valideras.

• Pensionerade lärare och lärarstudenter

För att ytterligare möta det akut förhöjda behovet av pedagoger i skolan så kan pensionerade lärare och lärarstudenter användas som resurs.

• Fjärrundervisning på entreprenad

Bristen på lärare i allmänhet och på modersmålslärare i synnerhet, är ett stort problem. Genom att tillåta fjärrundervisning på entreprenad i alla relevanta ämnen kan kompetens delas över hela landet.

• Kompetenshöjning

Fler lärare måste ha kunskap i att undervisa nyanlända elever. Ett kompetenscentrum, som en del i det nationella institut för lärare- och skolledarkvalitet som Centerpartiet tidigare föreslagit skulle kunna skapa förutsättningar för utveckling och högre kvalitet i skolors undervisning av nyanlända elever.

• Ett delat ansvar

I dag står fyra procent av skolorna för en tredjedel av alla nyanlända elever. Vissa skolor tar inte emot en enda. Det är inte hållbart. Ansvaret måste delas och kunskaper måste utbytas.