Köttskatt


2 augusti 2015 | Rolf Jönsson

 Köttskatt - Nej Tack!

Per-Anders Jande, Svensk mat- och miljöinformation, Jonas Paulsson ansvarig kampanjen köttfri Måndag och Stig Bengmark medicinprofessor har i två insändare framställt den svenska och världens djurhållning som ett av de största miljöhoten som finns för mänskligheten. De gör det bl.a. som ett svar till Sofia Hidling från LRF.

Det finns ett stort problem när personer med extremt teoretiska uträkningar förleder tidningarnas läsare att tro att det de skriver stämmer i verkligheten. Teori är en sak - praktisk utövning är en annan. Paulssons och Bengmarks beskrivning av utvecklingen i Amazonas med skövlade regnskogar håller jag med om, den är oerhört allvarlig, men den räddas definitivt inte med en köttskatt i Sverige.

Nu till deras direkt felaktiga slutsatser. Kornas utsläpp av gaser genom det fundamentala faktum att de lever kan inte räknas med i miljöbelastningen som de gör. Det påstås att den biologiska mångfalden inte gynnas av betande djur förutom på naturbetesmarker och det motsvarar 4% av det vi kosumerar. Det är möjligt att de fyra procenten stämmer men man använder ju åkermark för vinterns behov av foder och även för bete. Det går alltså inte att skilja ut enbart naturbetesmarker eftersom de flesta lantbrukare har en andel beten, ofta lite mindre, men som ändå underhålls av betesdjuren och är spridda över hela landet. Som exempel kan nämnas att ett nyhetsislag i ”Blekingenytt” uppmärksammade att vissa fågelarter i kustbandet har minskat drastiskt och även försvunnit bl.a. beroende på den minskade betningen av djur. Så för att klara en biologisk mångfald värd namnet är djurens betande avgörande. Jande skriver också den fantastiska motsägelsen att ”minskad nötdjursuppfödning skulle därmed öppna upp för kraftigt ökad biogasproduktion och naturgödselproduktion”, naturgödsel= skit som inte ökar om djuruppfödning minskar.

Så till författarnas felaktiga slutsatser av införd köttskatt vad gäller vilket kött man äter. En skatt skulle få ytterst marginell påverkan på mängden kött som äts. Däremot är jag helt säker på att kilopriset får en ännu mer avgörande betydelse på vad som väljs till svenskt kötts nackdel. Skatter är procent och procent på ett dyrare kött (svenskt) ökar fler kronor än procent på ett billigt kött (importerat). Jämför lönepåslag i % , lågavlönade hinner aldrig ifatt högavlönade för procenten ger så lite kronor på lägre löner.

Det finns bara ett sätt att klara biologisk mångfald och ett öppet landskap och det är att VÄLJA SVENSKT när vi handlar. Då finns det också rimliga förutsättningar för svenska bönder att leverera det vi behöver.

Rolf Jönsson, Centerpartiet

Nybygden, Olofström