CIS

Stöd till systerpartier i Bosnien-Hercegovina och Nordmakedonien

Bild

Vad gör CIS?

Genom systerpartistöd stärker CIS politiska partier som verkar för en progressiv utveckling och liberalism och mot nationalism i Bosnien-Hercegovina och Nordmakedonien.

CIS har sedan 2010 samarbetat med det politiska partiet Nasa Stranka (Vårt parti) i Bosnien-Hercegovina. Det bildades 2008 av aktivister, artister och akademiker med en gemensam övertygelse om att landet måste upphöra med kvotering baserad på etnisk tillhörighet för offentliga ämbeten. Partiets företrädare hade olika etniska bakgrunder vilket bidrog till att partiet fick medial uppmärksamhet och fick sitt första mandat i lokalvalen 2008 med representation i Sarajevo.

Ett av Nasa Strankas viktigaste mål har fortsatt varit att minska de nationalistiska partiernas dominans inom politiken i Bosnien-Hercegovina. Partiet har också de senaste åren antagit en tydlig socialliberal värdegrund. Inför de senaste valen har partiet utvecklat sitt partiprogram och blivit mycket mer ideologiskt tydliga i sin politik. Väljarstödet för partiet har ökat konstant i de senaste valen. Lokalval hölls 2012 och 2016 och representationen i landets kommuner har stärkts i båda valen. I de allmänna valen i oktober 2014 utökade Nasa Stranka också sin representation på regionalnivå och fick för första gången ett mandat i det federala parlamentet. I de senaste allmänna valen i oktober 2018 fick Nasa Stranka för första gången mandat i det statliga parlamentet och styr nu även Sarajevos kantonregering i koalition med andra mer progressiva partier. I kantonen har man inlett ett starkt reformarbete.

Samarbetet mellan CIS och Nasa Stranka är inriktat på att stärka partiets institutionella struktur, organisatoriska kapacitet samt politiska identitet och kapacitet. Partiet har en övervägande ung ledning och en inriktning som öppnar upp för unga personers deltagande. 2014 skapade Nasa Stranka en ungdomssektion med fokus på att samordna unga inom partiet som är starkt inspirerat av Centerpartiets ungdomsförbund och av Centerstudenter. Partiet har också ett långtgående initiativ som syftar till att öka den kvinnliga representationen bland folkvalda politiker.

Under 2019 har CIS påbörjat ett liknande samarbete med Liberalno-Demokratska Partija (Liberaldemokratiska partiet, LDP) i Nordmakedonien. Precis som i samarbetet med Nasa Stranka är syftet att stärka partiets institutioner och kapacitet. LDP grundades 1997 genom en sammanslagning av två liberala partier - Demokratiska partiet och Liberala partiet. LDP har en liberal ideologisk grund med tydlig vikt på mänskliga rättigheter, miljö och jämställdhet. Deras politiska program är tydligt inriktat på ekonomisk tillväxt, ökad handel och fortsatt EU-närmande. LDP har även en aktiv ungdomssektion.

I de senaste valen har LDP haft framgångar genom att ingå koalitioner med andra partier som varit i opposition till det nationalistiska styret. I lokalvalen 2013 vann man borgmästarposten i en av huvudstaden Skopjes viktigaste kommuner, och i de allmänna valen 2014 och 2016 fick partiet 3 platser i det nationella parlamentet. Sedan 2017 är LDP med i den nationella regeringskoalitionen.

Om länderna

Bosnien-Hercegovina

Effekterna av konflikterna på västra Balkan på 1990-talet är ännu mycket påtagliga i Bosnien-Hercegovina. Det är ett av Europas fattigaste länder och dess BNP är fortfarande lägre än före kriget. Bosnien-Hercegovinas befolkning uppskattas till ca 3,5 miljoner invånare men som i många länder i regionen leder låga födslotal och en hög utflyttning till en minskande befolkning. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, är mycket hög. Till följd av Daytonavtalet som upprättades vid krigsslutet 1995 är landet uppdelat i två i hög grad självstyrande entiteter, Federationen Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska, samt det autonoma distriktet Brcko, vilket cementerar segregeringen av landets etniska grupper.

Den etniska segregeringen hämmar samhällsutvecklingen och är uppenbar inom alla områden. Till följd av ett politiskt system som baseras på uppdelning av centrala statliga funktioner mellan de tre största etniska grupperna har landets politiker svårt att nå enighet kring nödvändiga reformer för landets utveckling och alla statsprocesser är mycket utdragna. Den offentliga sektorn är på grund av de många administrativa nivåerna mycket stor och ineffektiv. Korruptionen är utbredd på alla nivåer och det finns oroande kopplingar mellan den politiska eliten och kriminella nätverk.

Under 2018 och 2019 tog landet vissa viktiga formella steg mot ett EU-medlemskap, men på grund av den långsamma reformtakten och fortsatta bristerna i politiska och juridiska systemen, efterlevnaden av mänskliga rättigheter och utbredda korruptionen har Bosnien-Hercegovina ännu långt kvar till att bli ett kandidatland. Fortsatt reformarbete är nödvändigt om man ska kunna bryta den nedåtgående spiral, som hos medborgarna och särskilt ungdomarna, skapar en känsla av
maktlöshet och brist på framtidstro, samt om man på sikt ska kunna bli medlem i EU.

Nordmakedonien

Nordmakedonien var precis som Bosnien-Hercegovina en av de sex delrepublikerna i forna Jugoslavien, men klarade sig i stort sett undan 1990-talets konflikter i regionen. Dock fanns motsättningar mellan de två dominerande folkgrupperna, makedonier och albaner, och i början av 2000-talet utbröt i väpnade sammandrabbningar. 2001 ingicks Ohridavtalet efter medlingar av Nato vilket satte stopp för våldet. Nordmakedoniens befolkning uppskattas idag till cirka 2 miljoner invånare.

Från mitten av 2000-talet styrdes Nordmakedonien av en nationalistisk och konservativ regering. Landets EU-närmande stannade av och politiken präglades av en identitetspolitik som framhävde en nationalistisk tolkning av landets antika historia och arv, något som ledde till försämrade relationer med bland annat grannländerna Grekland och Bulgarien.

I valet 2017 skedde dock ett maktskifte och det socialdemokratiska partiet i koalition med bland andra Liberalno-Demokratska Partija (Liberaldemokratiska partiet, LDP) bildade regering. Sedan dess har den politiska situationen förändrats och de internationella relationerna förbättrats. 2017 slöts ett vänskapsavtal med Bulgarien och i februari 2019 bytte Makedonien formellt namn till Nordmakedonien vilket förbättrat relationen till både Grekland och Bulgarien. Därmed öppnas vägen för en anslutning till Nato och för medlemskapsförhandlingar med EU, något som varit landets mål under många år. I maj 2019 rekommenderade EU-kommissionen medlemsstaterna att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien.

Trots förbättringar även i det inrikespolitiska klimatet kämpar Nordmakedonien fortsatt med inre motsättningar vilket har bidragit till odemokratiska tendenser. Politiken präglas stundtals av hätsk retorik, bojkotter och rena våldsyttringar. Förvaltningen är politiserad, korruptionen utbredd och medierna har varit hårt trängda av statsmakten. 

Bli medlem i Centerpartiet

Om alla som röstar på Centerpartiet rekryterar en person till, får vi dubbelt så mycket att säga till om i svensk politik. Om vi hjälps åt behövs det inte mycket för att öka vårt inflytande med 100 procent.