Öde men knappast fruktlöst i Bojsenburg

Att föra samtalskampanj genom dörrknackning kan kännas utmanade. Många tänker både instinktivt och intensivt "ALDRIG!". Ett gäng som däremot inte backar är Faluns centeravdelning, för dem är "FRAMÅT!" den enda vägen.

Det är onsdagskväll i Falun, mitt i den varmaste julimånaden i mannaminne. Det är hett och luften känns kvav. På en parkeringsplats i Bojsenburg har en skara på sju personer samlats. Det ligger förväntan i luften, kanske en smula nervositet. Det är Centerpartiets faluavdelning, klädda i likadana gröna t-shirts med texten ”FRAMÅT!” tryckt över bröstet, som delar upp sig i grupper om två och tre och beger sig till olika delar av området. I händerna har de informationsfoldrar om Centerpartiets politik på lättläst svenska, arabiska, kurdiska och somaliska. Man ska ”knacka dörr” för att sprida information och skapa dialog med dem som bor i området. Det kräver ett gott stycke mod av individen men med stöd från partikamraterna går det bra. Som extra backup har man också tagit hjälp av två killar från Centerpartiet i Borlänge som båda talar somaliska.

Gårdarna i Bojsenburg ligger tysta, inte många tycks vara hemma men plötsligt öppnas en lägenhetsdörr. En man fyller dörröppningen. Han bryter på ett språk som kan vara grekiska eller serbiska eller något annat sydeuropeiskt språk. Han pratar gärna en stund men har lite svårt att förstå vilket parti besökarna representerar. Har svårt att skilja begreppen i svensk politik åt.
-Får vi lämna information till dig, så att du kan läsa på? undrar Jenny Drugge, Centerpartiets ordförande i Falun. -Ja ja, det går bra. Mannen tackar. Det ser ut som att han fått något att tänka på när han stänger dörren om sig.

En trappa ner klingar namnskyltarna svenskt. Centerns Fredrik Adolphson ringer på en av klockorna och dörren öppnas. -Hej, vi kommer fr… , Fredrik hinner inte prata klart förrän dörren smälls igen av den blonda kvinnan som hastigt uppenbarat sig i dörröppningen.
-Sånt är ju väldigt tråkigt men det hör liksom till, förklarar Fredrik som är med på sin andra dörrknackarkampanj.

På nästa gård har en grupp grannar samlats för att grilla. En uppblåsbar barnpool står i det brunbrända gräset och en hund sitter bunden i skuggan.
-Jag har redan bestämt mig, deklarerar en av männen bestämt. Han är svensk, kanske i femtioårsåldern. –Men jag tänker inte berätta vilka jag ska rösta på! –Det är helt okej, svarar Jenny, det viktigaste är att du röstar.
En blond kvinna med två små barn, varav det yngsta sitter i den gröna vagn hon sakta rullar framför sig, vet inte vad hon ska rösta på. -Vad är viktigt i ditt liv? Det är Jenny som undrar. Kvinnan svarar att hon mest vill ha lugn och ro och så berättar hon att familjecentralen i Britsarvet fungerar väldigt bra. Hon tar tacksamt emot informationen Fredrik räcker över.
Centerpatrullen tackar för pratstunden och bestämmer sig för att samla ihop gänget igen och lämna de nästintill folktomma gårdarna och istället bege sig till Bojsen beach för att där duka upp den medhavda picknicken. Vem vet, kanske är de där, Bojsenburgborna?

Att skapa kontakt och småprata om livet över en skiva melon, eller en pappmugg iste, visar sig vara ett vinnande koncept. Snart är filtarna fyllda av barn och runt om står deras något blygare föräldrar. Möjligtvis är det frukten eller drycken som gör det enklare att närma sig varandra, eller så är det att samtalen flyter lättare när de handlar om vardagsfrågor – det som är välkänt - som gör det lättare att få kontakt här. Oavsett så är det toppen för sju centerpartister i Falun, det är ju livet och vardagen som är politik. Krångligare än så behöver det inte vara.

Text & foto: Martina Bergsten