Utmaningar och möjligheter på landsbygden i Falun

Jag heter Agneta Ängsås och bor i Marnäs Enviken och har förmånen att vara ledamot i Falu kommuns Landsbygdsråd denna mandatperiod. Ett intressant och viktigt uppdrag och som centerpartist och landsbygdsbo känner jag mig riktigt hemma med de frågor som behandlas av rådet.

Inledningsvis är det svårt att inte kommentera den märkliga tid som vi nu lever i. Vi på landsbygden har hittills varit relativt förskonade från smitta i jämförelse med städer och större orter. Jag tänker positivt och tror att det kan växa fram något gott ur den kris vi nu genomgår. En del av det är att vi alla fått tid att fundera över hur vi framgent vill leva våra liv och jag tror att allt fler kommer att vilja bosätta sig på landsbygden i framtiden med närhet till naturen, möjlighet att odla sin egen mat o s v.
Idag bor en tredjedel av Faluns befolkningen på landsbygden, vilket är 99 % av hela kommunens yta. Här finns det gott om plats och alla är varm välkomna!

En historisk tillbakablick.

Centerpartiet bildades för 110 år sedan för att se till att landsbygden hade lika villkor som staden, de frågorna är lika aktuella idag som då. I vårt Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar oavsett var man bor och närodlad politik där besluten fattas nära människor, gör detta möjligt. Att alla i hela landet får samma möjlighet innebär dock inte att allt behöver se likadant ut. Samma utmaningar kan lösas på olika sätt i olika delar av landet och nya utmaningar kräver också nya lösningar.

Centerpartiet har varit drivande när det gäller framtagandet av Landsbygdsprogrammet för Falu kommun. Programmet är antaget av kommunfullmäktige och löper fram till 2030. Landsbygdsprogrammet är ett dokument som beskriver övergripande strategier för utvecklingen av landsbygden i Falu kommun. Landsbygdens roll och perspektiv ska tas i beaktande vid all typ av strategisk planering samt säkerställa och införa landsbygdsperspektivet i den kommunala organisationen. Det finns utmaningar på landsbygden men möjligheterna är betydligt större. Här behöver betonas att stad och landsbygd inte är varandras motparter utan istället varandras möjligheter och det är vi politiker som skall möjliggöra detta samspel. Några områden som är framlyfta i programmet är ett ökat bostadsbyggande för både unga och äldre, företagande med besöksnäring och arbetstillfällen, infrastruktur med bredband, kollektivtrafik och cykelvägar, barnomsorg och en likvärdig skola och fritidsaktiviteter i de olika kommundelarna.

Vad menar vi då med en levande landsbygd?

Här har varje ort sina unika förutsättningar, där de som bäst känner till dessa är de som bor på orten. Därav är dialogen mellan medborgarna och kommunen ofantligt viktig. I programmet betonas just dialog och förankring innan beslut fattas. Ett av målen med det är att medborgarna på landsbygden upplever att det är lättare att få dialog med kommunen som organisation. Ansvaret för detta har kommunen.När det gäller dialog så är det kommunbygderåd, intresseföreningar, företag och föreningar som är viktiga samtalspartner. Samverkan är nyckelordet när det gäller landsbygdsutveckling. En tydlig dialog och stark förankring i hela kommunen leder till ökat förtroende både för den kommunala organisationen och för de folkvalda politikerna. Landsbygdsrådet är en del av kommunens arbete med landsbygdsutveckling. Där är alla politiska partier representerade och vår uppgift är att stärka den lokala demokratin och utvecklandet av det lokala engagemanget.Under innevarande mandatperiod kommer Landsbygdsrådet arbeta mer proaktivt med att stödja intresseföreningar, företag och föreningar på landsbygden. Målet är att i Falun skall alla kunna förverkliga sina drömmar oavsett var i kommunen man bor.

/Agneta Ängsås, Ledamot i Landsbygdsrådet och boende i Marnäs, Enviken