Pilotprojekt, långsiktighet och samarbete istället för quick fix
Att barn, unga, vuxna och äldre upplever psykisk ohälsa är tyvärr inget nytt här i Dalarna. Redan på 90-talet duggade larmrapporterna tätt. Det handlade om ätstörningar och kroppshets, en otillräcklig elevhälsa i skolan, ungdomsmottagningar som tog semester lagom till sommarlovet och rekordlånga köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Senare handlade debatten om att kvinnor i Dalarna tillhörde de mest sjukskrivna i landet och att ”utbränd” var den vanligaste orsaken.
Nu när vi snart skriver 2020 som kalenderår kan jag konstatera att mycket som vi upplever problem med idag är väldigt lika som för 20-25 år sedan. Och idag ägnar vi oss mycket åt att släcka bränder. Tänk om vi om 20 år framåt i tiden kan säga att ”Ja, vi gjorde rätt som vågade satsa på tidiga insatser. Tidig upptäck. Det förebyggande och hälsofrämjande”. För vad betyder det egentligen?
Nationalekonomen Ingvar Nilssons forskning visar t ex att 1 satsad krona i förebyggande arbete ger 14 kronor tillbaka. Men inte nästa budgetår, eller året efter, utan det är en satsning som ger avkastning på kanske 10 års sikt. Till det kommer X antal fler förväntade levnadsår som en trygg uppväxt innebär för det enskilda barnet, jämfört med en otrygg uppväxt. Skillnaden är enorm. Gigantisk.
Trots det är det ofta svårt att prioritera de långsiktiga förebyggande insatserna, när det borde vara tvärt om. Här följer några saker som behöver prioriteras långsiktigt:
Fler Familjecentraler så att det ska finnas i varje i kommun i Dalarna. En familjecentral är öppen för alla familjer eftersom den består av mödrahälsovård (MVC), barnhälsovård (BVC), kommunens främjande socialtjänst och en öppen förskola. MVC når knappt 100 procent av alla blivande mödrar. BVC når i princip alla barn. Den öppna förskolan är en mötesplats för alla små barn och deras föräldrar. Och i samma hus finns kommunens främjande socialtjänst som snabbt kan rycka in och ge stöd till barn och familjer som upplever svårigheter. Att just samlas under samma tak är bra för familjerna som kan få ett samlat stöd från flera professioner på samma plats.
Beslutsvägarna blir snabbare och väntetider kan kortas när flera huvudmän samarbetar på detta sätt. Det finns mycket som talar för att detta arbetssätt även borde appliceras på de lite äldre barnen och ungdomarna.
I Dalarna pågår två pilotprojekt med en samlad barn- och ungdomshälsa för att prova om det kan fungera bättre för att nå unga med psykisk ohälsa med tidig upptäckt och tidiga insatser, jämfört med hur det är idag. Här handlar det om skolans elevhälsa, ungdomsmottagningen och vårdcentralen som ska samarbeta. Visst behöver köerna till BUP kortas. Men för att skapa en verklig förändring så krävs ett större fokus på att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det krävs långsiktighet, mod och uthållighet. Psykisk ohälsa är ingen quick-fix.
Sofia Jarl Regionråd (C)