Dalarnas förlossningsvård utreds för ökad trygghet och valfrihet!

Till skillnad från många andra länder bedrivs svensk förlossningsvård i princip enbart på sjukhus. En allt mer specialiserad förlossningsvård och sjunkande födelsetal har hittills fått som konsekvens att många får allt längre till närmaste förlossningsklinik. Oron förknippad med att ha långt till förlossningsvården är något som många kvinnor på landsbygden i Dalarna tvingas att leva med. Det försvårar också för kvinnor att ha inflytande över något av det viktigaste och största som sker i livet.

Vidare är Dalarna ett landskap som geografiskt gör att kvinnor behöver resa långt till närmaste sjukhus för att föda barn. Dalarna har en hög andel gravida som har graviditetsdiabetes, vilket skapar risk för prematurfödslar och andra komplikationer.

Med anledning av det har Hälso- och sjukvårdsdirektören fått i uppdrag att utreda möjligheterna till och konsekvenserna av en ny modell för mödrahälsovård och förlossningsvård i Region Dalarna som ger ökad trygghet och valfrihet för födande kvinnor och deras familjer.

- Det är inte bara en fråga om valfrihet, utan handlar framför allt om att vården ska bli mer tillgänglig och säker. Vid komplicerade graviditeter, högriskförlossningar eller för förstföderskor är det nästan alltid nödvändigt att föda på sjukhuset. Men forskningen visar samtidigt att det ofta är säkrare för friska omföderskor och deras barn om förlossningen sker på en barnmorskeledd klinik istället för på sjukhus, säger Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Sofia Jarl (C).

Samma barnmorska från frö till födsel

Utredningen ska också undersöka på vilket sätt en sammanhållen vårdkedja kan införas i Dalarna. Med en sammanhållen vårdkedja med samma barnmorska som följer kvinnan hela vägen ökar tryggheten.

- När samma barnmorska följer kvinnan under graviditet, förlossning och eftervård, i en sammanhållen vårdkedja, ökar möjligheter till en bättre eftervård där det blir lättare att fånga upp de mammor som lider av fysiska eller psykiska problem efter förlossningen, menar Jarl.

Sjuksköterske- och/eller barnmorskeledda kliniker är ett av fem områden som WHO pekat ut där investeringar krävs för att förbättra sjukvården för alla och därför ska utredningen även undersöka hur sådana klinikformer skulle te sig i Dalarna. Detsamma vad gäller att göra barnmorskor till centrala funktioner inom primärvården och att ge denna yrkesgrupp stöd i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

- Så sent som den 5 maj i år, på Barnmorskans dag, lyfte Vårdförbundets barnmorskor att WHO ser ett behov av att investera i fler sjuksköterskeledda eller barnmorskeledda kliniker och att möjliggöra för denna viktiga yrkesgrupp att arbeta utifrån sin fulla potential, vilket vi alltså i och med denna utredning kommer att se över möjligheterna till, avslutar Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Sofia Jarl (C).

Lyssna på nyhetsinslaget i Sveriges radio P4 Dalarna genom att klicka här