Mer krävs för en långsiktigt hållbar skolgång

Skolans utformning, arbetsmiljö samt dess tillgång till hjälp och stöd från lärare och elevhälsa är på många vis avgörande om alla elever ska få möjlighet att utvecklas, nå sitt fulla potential och må bra under sin skolgång. För att möjliggöra detta krävs ett mer individanpassat skolsystem, ett större fokus på lärare och elevers arbetsmiljö samt stärkt finansiering av en mer tillgänglig elevhälsa.

En viktig del i att göra skolgången hållbar för fler unga är att se till att skolsystemet blir mer individanpassat. Dagens skolsystem är till stor del en ”one-size-fits-all” där alla elever oavsett förutsättningar förväntas passa in i samma mall om vad, när och hur de ska lära sig. Utöver att göra skolgången extra svår för de elever som behöver extra stöd begränsar detta system även elevers möjligheter att själva styra över sin egen skolgång. I Finland har man identifierat detta problem och skapat ett system där fokus ligger på att elever får de kunskaper de har rätt till på ett mer individanpassat vis snarare än ett system där en förväntas passa in i en samhällsmall.

Vidare behövs en bättre arbetsmiljö i skolan, både för elever men också lärare. På flera skolor runt om i länet är arbetsmiljön på många sätt ohållbar både för elever och lärare. Detta skapar stress, oro och annan psykisk ohälsa som leder till att elever halkar efter eller inte känner sig trygga samt att fler lärare sjukskriver sig. Mer måste göras för att säkerställa en god arbetsmiljö, både genom att se till att minska stöket i klassrummen men också genom att möjliggöra för elever att studera på andra vis än genom klassisk katederundervisning, om både elev och läraren anser det lämpligt. Till exempel kan olika former av distansundervisning eller andra digitala lösningar vara något som passar vissa elever.

Slutligen behövs en mer tillgänglig och inte minst välfinansierad elevhälsa. I många kommuner kan elever vittna om en elevhälsa som inte är tillgänglig eller som inte kan stödja eleven med det den behöver hjälp med. För många elever med tecken på psykisk ohälsa innebär detta att man inte får tillräckligt stöd i ett tidigt skede för att motverka att symtomen blir värre, utan att problemet utvecklas till att bli så pass allvarligt att eleven måste vända sig till barn-och ungdomspsykiatrin som då lätt blir överbelastad. Detta inte minst i ett län som Dalarna där kön till BUP är en av de längsta i landet.

Listan på åtgärder för att göra skolgången långsiktigt hållbar för Dalarnas elever kan göras lång, men något som alla åtgärder har gemensamt är att större fokus måste ligga på den enskilde elevens möjlighet att nå sitt fulla potential. Varje elev är viktig, för varje elev som inte får rätt förutsättningar på grund av en dålig skolgång är i slutändan ett slöseri på potential. Dalarnas barn och unga är Dalarnas framtid. Glöm inte det!

Linus Karlén, distriktsordförande CUF Dalarna

Oscar Sjökvist, distriktsstyrelseledamot CUF Dalarna