Hälso- och sjukvården på god väg med miljöarbetet!

Region Dalarna har som mål att minska klimatpåverkan med 75 procent för år 2030 jämfört med 2018. För att lyckas med det krävs omställning inom alla verksamhetsdelar. En omställning som kräver tydliga politiska beslut och en styrning och ledning som aktivt leder och tillsätter nödvändiga resurser. Under 2019 tillsattes en Hållbarhetsberedning vilket blev startskottet för ett större och bredare arbete i att minska regionens miljö- och klimatpåverkan. Dessutom tar Regionplanen sin utgångspunkt i FN:s globala hållbarhetsarbete Agenda 2030.

Parisavtalet och Agenda 2030 har satt klimatmål och Region Dalarna i sin tur har anammat dessa mål och formulerat ett mål om att minska sin klimatpåverkan med 75 procent till år 2030. För att veta vilka åtgärder regionens verksamheter behöver göra för att nå fram är ett klimatbokslut till hjälp med att visa vart regionen står i nuläget. Bland övriga regioner som använder liknande beräkningsmodeller som Dalarna gör kan nämnas Region Västmanland, Region Sörmland och Region Östergötland.

År 2018 utsågs till basår och klimatbokslutet för 2019 visar både på förbättringar, men även på att arbete måste fortgå för att nå framgång.

Tre olika typer av utsläpp

Direkta utsläpp är sådana man har direkt rådighet över och kan påverka genom ändrade rutiner eller liknande. Indirekta utsläpp är sådana som uppstår vid produktion, till exempel uppvärmning och el. Den tredje sortens utsläpp är sådan som uppstår vid produktion av inköpta saker, eller när vi transporterar bort och förbränner avfall till exempel.

- Inom hälso- och sjukvården är till exempel användandet av lustgas kritiskt ur miljösynpunkt. Här behöver vi se över möjligheterna till en ökad återvinning med slutna system. Men vi har också märkt att födande kvinnor har en tendens att använda mindre mängd lustgas om de känner sig trygga inför sin förlossning, så även verksamheten i sig kan påverka användningen genom att informera och skapa trygghet.

För att minska miljöpåverkan av mat har vi beslutat att istället för att bara mäta andelen ekologiskt, lägga fokus på det totala utsläppet av koldioxid från jord till bord för våra livsmedel.

-Vi vill möjliggöra för fler lokala livsmedelsproducenter att leverera sina produkter, det innebär både kortare transporter, en bättre djurvälfärd, säkrare mat utan gifter och det stärker oss ur ett krisberedskapsperspektiv, säger Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Sofia Jarl (C)

Hälso- och sjukvården nådde sju av nio mål

För hälso- och sjukvårdens del minskade miljöpåverkan totalt sett mellan år 2018 och 2019. Nio områden mättes: Ambulanstransporter, sjuktransporter, luftambulans, medicinska gaser, förbrukning av sjukvårdsmaterial, tvättning och torkning av textilier, livsmedel, godstransporter och avfall. Ambulanstransporter och Godstransporter var de två områden som istället för minskning hade en liten ökning av utsläpp.

- Även om vi är på god väg totalt sett inom hälso- och sjukvården, så kommer fortsatt arbete att krävas för att nå fram till målet om 75 procents minskning till år 2030. Ambulans- och godstransporternas ökning är inte helt enkel att styra över då dessa hänger samman med utryckningsfrekvenser och transportbehov, så ett arbete krävs nu bland annat med att ställa om till fossilfritt bränsle, säger Sofia Jarl.