Mer måste göras för att bekämpa psykisk ohälsa bland HBTQ-personer!

Denna vecka skulle 2020-års upplaga av Dala Pride gått av stapeln, en folkfest som firar HBTQ-rörelsens framgångar och synliggör att mycket ännu finns att göra för HBTQ-personers rättigheter, både i Sverige och i världen. Som så mycket annat detta pandemiår har paraden och festligheterna vi är vana vid i år ställts in. Dock får detta inte innebära att HBTQ-frågorna faller i glömska. Mer behöver göras från politiskt håll, på alla nivåer.

Den psykiska ohälsan i samhället är idag något utav en folksjukdom. Denna ohälsa är enligt alltfler studier utbredd ytterligare bland HBTQ-personer. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är självmordstankar bland HBTQ-personer fyra gånger så vanligt jämfört med befolkningen i stort. Något som är ännu vanligare bland transpersoner där 57 procent uppger att de haft självmordstankar det senaste året.

Mycket behöver göras, inte minst från nationellt håll. Bland annat behöver sex-och samlevnadsundervisningen förbättras och bli mer HBTQ-inkluderande, mer resurser behöver läggas på den psykiatriska vården och finansieringen av transvården behöver säkerställas. Dock är HBTQ-frågor är inte enbart något man kan och bör arbetar med nationellt. Mycket går även att göra lokalt för att förbättra för HBTQ-personer, inte minst när det kommer till psykisk hälsa.

Ett första steg är att stärka kompetensen på HBTQ-området inom offentlig verksamhet, både när det kommer allmänna kunskaperna om HBTQ, men också mer specifikt om HBTQ-personers hälsa och levnadsvillkor. HBTQ-kunskaperna bland politiker, chefer och offentligt anställda är idag alldeles för låg. Att här genomföra utbildningsinsatser skulle därför stärka kompetensen samt förbättra det offentligas bemötande. Vi i CUF välkomnar därför bland annat att Dalasamverkan, och Centerpartiet Dalarna i synnerhet, valt att lyfta och prioritera detta inom hälso-och sjukvården i länet.

På regional nivå behöver dessutom finansieringen av den psykiatriska vården stärkas och samordningen av transvården förbättras så att köerna kortas och att fler får vård i tid. På lokal nivå behöver fler kommuner även inkludera HBTQ-personer i sitt folkhälsoarbete, och för specifikt unga HBTQ-personer är det även viktigt med en välfungerande och tillgänglig elevhälsa, något som tyvärr inte prioriteras tillräckligt högt inom alltför många kommuner. Slutligen behövs även stöd ges till civilsamhälleliga organisationer som arbetar med att synliggöra och främja HBTQ-personer, dess hälsa och dess levnadsvillkor. Detta inkluderar även att se till att motverka att kommunala medel går till organisationer som motarbetar HBTQ-personers rättigheter eller som på annat vis bidrar till diskriminering.

Det lokala arbetet med HBTQ-frågor behöver stärkas. De uteblivna festligheterna på Faluns gator får därför inte innebära att HBTQ-frågorna faller i glömska.

Linus Karlén, distriktsordförande CUF Dalarna