Skattehöjning utan välfärdssatsningar

På kommunfullmäktige i måndags kom då beslutet att den styrande majoriteten i Trollhättan stad nu levererar en skattehöjning på 80 öre per intjänad hundralapp. Beräknat ska detta ge ett tillskott på 100 miljoner kronor till kommunen. Socialdemokraterna marknadsför detta som en satsning på välfärden. Över hälften av denna "satsning" läggs på, ingenting.

Det går såklart att tycka både bra och dåligt om en skattehöjning i sig. Det som är bra att ha klart för sig är att en kommunal skattehöjning slår hårdast mot de som tjänar minst och är därför bra att undvika i det längsta. Denna skattehöjning innebär att en undersköterska får 300 kronor mindre i plånboken varje månad. Majoriteten vill lägga större delen av detta i en reserv och inte på välfärd. Detta i en tid när verksamheterna idag inte får ihop sin ekonomi.

Centerpartiet, tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, föreslog istället en budget utan en skattehöjning. Vi tror att man först behöver se över verksamheten som helhet. Gör vi rätt saker och gör vi detta bra? Finns det något vi inte borde göra? Finns det något vi kan göra bättre och för färre pengar? När man sedan rannsakat sig och kommit fram till att nej, nu har vi genomlyst verksamheten och nu kan vi inte göra mer utan att det får för stora konsekvenser för kvaliteten i våra verksamheter. Då tar man ställning till om det är läge att höja skatten.

Ska man nu nödvändigtvis höja skatten så tror jag att skattebetalarna förväntar sig att få valuta för pengarna i form av en bättre verksamhet i Trollhättan genom satsningar på exempelvis förskola, skola och omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Så ser tyvärr inte verkligheten ut.

Vad innebär det då? Jo det betyder ca 100 miljoner till i kommunkassan och mer än hälften av pengarna läggs i en ”reserv”. Det är alltså pengar som man bedömer att 2020 så behövs de nog inte. De kan vi använda utifall att. Över hälften av skattebetalarnas pengar går alltså till ingenting.

Men vad får invånarna för pengarna då?

En del går till målgruppsökningar och höjda lokalkostnader. Sådant som vanligen kommer till i varje budget.

Sedan lägger majoriteten ut tillskott till nämnderna på 44 miljoner kronor. Samtidigt gör man också en generell neddragning på 35 miljoner kronor. Så det som blir kvar av de extra inbetalade pengarna från skattebetalarna är alltså 9 miljoner kronor! Mindre än 10 % går alltså till en förstärkning av välfärden! Så levererar majoriteten bestående av socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vi tror att skattebetalarna hade väntat sig mer.