Slutna tankar är inte ett hållbart system

EU-kommissionen beskriver i sitt nyhetsbrev nr 472 den 30 september 2016 problemen med spridning av slam och slamprodukter på åkermark. Man hänvisar till en stor forskning som genomförts framför allt i Kina som visar att ”detta naturliga gödselmedel” inte bara innehåller näringsämnen och organisk materia utan här finns även åtskilligt med bakteriellt innehåll. Forskarna har undersökt slammets inverkan på mikroberna i jorden och avslöjar betydande antibiotikaresistent innehåll. Man rekommenderar kraftfulla ansträngningar och åtgärder för att ta bort antibiotikarester och andra oönskade restprodukter från slammet och konstaterar att trots att slammet genomgår flertalet reningsprocesser så kan många av dessa restprodukter inte elimineras. Antibiotikaresistenta gener har upptäckts i samtliga led av hanteringen av slam och man varnar för att effekterna knappast förståtts och att de flesta tidigare studier inte gjorts i laboratorier.

Kina använder, enligt nyhetsbrevet, inte mindre än 15 000 ton antibiotika varje är, jodå ni läste rätt, främst inom djurhållningen och beräknas fördubbla denna mängd fram till år 2030 och rapporten anser att man inom EU skall förstå vikten av att sträva efter ett begränsat användande. Högsta prioritet bör ges åt att undvika negativa effekter i miljön i allmänhet och inom jordbruket i synnerhet.

Ovanstående skall sättas i relation till Uddevalla kommuns, Västvattens och många andra kommuners enträgna arbete för att vi som bor på landsbygden för mycket höga kostnader skall installera slutna tankar och att slammet, efter hygienisering, skall ut på jordbruksmark som ”ren näring” vilket är kommunens benämning på slamresterna. Mängden ”näring” kan verkligen diskuteras medan det är odiskutabelt bland forskare att innehållet inte är ”rent”. Inom lantbruket och sjukvården är vi i Sverige, tillsammans med ett fåtal andra länder, ett föredöme när det gäller begränsningen av användandet av antibiotika.

Nu bör kommunerna hjälpa till i denna viktiga fråga och inse att slutna tankar/spridning på åkermark inte är ett hållbart system. I många fall är faktiskt en hederlig gammal trekammarbrunn med markbädd, sett från miljösynpunkt, ett bra mycket bättre, och framför allt billigare, alternativ att hantera toalettresterna. Många andra kommuner runt om i Sverige tittar på andra lösningar och försöker i motsats till Uddevalla kommun vara innovativa och framåttänkande. Framför allt tittar man på effektiva förbränningsmodeller.

Centerpartiet värnar både om miljön och de som vill bo på landsbygden och har nu lämnat in en motion till Kommunfullmäktige om ändringar i kommunens avloppsstrategi, som kommer att medföra en markant förändring för medborgarna till det bättre både ekonomiskt och miljömässigt. Nu är frågan hur den socialdemokratiska och miljöpartistiska majoriteten ställer sig till motionen?

Torsten Torstensson (C)
Forshälla