Centerpartiet: Riksbanken måste se till att kontanter finns

Ge Riksbanken huvudansvaret för att alla företag och hushåll ska ha tillgång till kontanter och kunna sätta in kontanter på banken – oavsett var de är i riket. Det kräver Centern som tröttnat på att frågan ständigt skjuts till nya utredningar.

Sedan 2011 har antalet bankkontor som tar emot kontanter halverats. Och i somras kunde nyhetsbyrån TT berätta att minst 100 bankomater under tre år stängt för gott.

De bankkontor som ändå tar emot kontanter tar avgifter som kan vara avskräckande höga.

Värst är situationen i småorter och i glesbygd där det inte alltid finns de tekniska förutsättningarna så att människor kan använda sig av elektronisk betalning. Men även pensionärsorganisationerna har protesterat mot den tilltagande kontantbristen. För även om mängden kontanter i omlopp minskar, så finns det en efterfrågan på sedlar och mynt.

I fjol föreslog riksbankschefen Stefan Ingves i en debattartikel i DN att det skulle införas en lagstadgad skyldighet för bankerna att tillhandahålla kontanter – i varje fall så länge bankens egna kunder ville ha dem.

”Syftet med en sådan bestämmelse är att tydliggöra att bankerna har ett ansvar för sina kunder och därmed måste väga in kundernas behov när de beslutar om sitt serviceutbud”, argumenterade Ingves.

Men Centern går motsatt väg. Partiet anser att det är just Riksbanken som ska se till att kontanthanteringen – eller kontantkedjan som skatteutskottets ordförande Per Åsling (C) kallar det för – fungerar.

– Sverige är sämst i Europa på kontantkedjan, hävdar Åsling.

Per Åsling håller med om att användningen av kontanter minskar, men att de ändå kommer att finnas ett behov av sedlar och mynt för överskådlig tid.

– Så länge vi inte har en fungerande teknik (för elektroniska betalningar) över hela landet så måste vi ha kontanterna kvar, säger han.

Exakt hur Riksbanken ska se till att det finns tillräckligt med kontanter och möjligheter att ta ut och sätta in kontanter, över hela landet, har inte Centern någon uppfattning om. Det ska vara Riksbankens uppgift att lösa. Men ansvaret ska ligga där.

Per Åsling menar att frågan har utretts tillräckligt – nu är det dags att gå till handling och slå fast Riksbankens ansvar i lag.

– Det håller inte att den ena utredningen avlöser den andra säger han.

Niklas Arvidsson är universitetslektor på KTH och har forskat kring användningen av kontanter. Han menar att Sverige är på god väg mot det kontantfria samhället.

– Ju färre butiker som accepterar kontanter, desto färre kunder som gör det, säger han.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Vid årsskiftet 2007/08 fanns det drygt 100 miljarder kronor i kontanter i omlopp. Vid det senaste årsskiftet var värdet 62 miljarder.

– Bara under 2016 minskade användningen med 15 procent. Om den takten fortsätter kommer kontanter att bli allt mer marginellt för ekonomin, säger Arvidsson.

Han tycker Centerns krav är rimligt – på kort sikt.

– Finns det inga fungerande alternativ på en plats är det rimligt med krav på att det ska finnas kontanter, säger han.

Men samtidigt tycker Niklas Arvidsson att ett annat krav också ska ställas på staten.

– Staten borde ta ett större ansvar för att ta fram elektroniska alternativ som kan användas över hela landet, säger han.

(Artikell i DN)