Carl-Ewert Ohlsson är nybliven krönikör i Gästriklands Tidning
Inte lång tid som återstår innan årets val är genomfört och vi får se vem som tar vem. Samtidigt så är det mycket som indikerar att vägen till den nionde september kan bli en mycket smutsig väg! Fylld av angrepp, istället för att koncentrera sig på att berätta vad man faktiskt vill åstadkomma själva. Och hur det ska gå till, hur det ska finansieras.
Det har redan börjat med antal utspel där delar i olika personers tal ryckts ut ur sitt sammanhang och får andra betydelser. Finns ingen lägre gräns hur man själv agerar. Att bygga broar, att samarbeta, att skapa. Det verkar vara något mästerskap i år för de som söker politiska framgångar med vilka medel som helst. Till och med fejkade sanningar. Insinuationer över facebook som avlöser varandra. Speciellt ett antal personer som borde företräda klokskap agerar i grumligt vatten.
En framgångsrik stigfinnare måste alltid orientera från den verkliga kartbilden. Utifrån hur det ser ut, terrängen, förutsättningarna. Idag går Sverige bra. Som det lilla exportberoende land vi är, har vi lyckats hävda oss i högkonjunkturen. Det oroande i horisonten handlar om att vi nu verkar ha passerat högkonjunkturens högsta nivå. Överhettningen i många branscher bidrar till en arbetsmarknad i obalans. Som kommer leda till att sysselsättning och skatteunderlaget bromsar in. Dessutom kan ett möjligt handelskrig slå sönder så många möjligheter.
Inom kommunsektorn är det helt andra förutsättningar. Demografin är den största motståndaren. Allt färre kommer få försörja allt äldre – och allt yngre. Försörjningskvoten är ett tal som visar på de tuffa förutsättningarna.
Inom tio år har vi i landet 40 % fler personer över 80 år. Dessutom ser det så olika ut mellan kommunerna. Mycket olika även inom vårt län. Skillnaden mellan kommunerna de sista tio åren handlar om att någon kommun ökat sin befolkningsmängd med 8,5 % medan någon minskat densamma med 3,8 %. Det kanske inte låter så mycket men handlar definitivt om skattekraft. Visst är det så att yngre kostar pengar, men det är också så att yngre visar vägen till framtid. I åldersgruppen 0-19 år är det enbart två kommuner som ökar sin befolkningsmängd! Alla de andra åtta kommunerna backar. Som mest med minus 12,1 %. Sverige klyvs, vårt län klyvs.
Nu när kommun – och landstingssektorn – får så många färre miljarder till förfogande. På grund av främst minskade statsbidrag. Då driver obalansen i åldrarna (demografin) ändå på investeringsbehoven. Fram till 2025 beräknas ytterligare 1 200 förskolor, 600 grundskolor, 300 gymnasieskolor och 300 äldreboenden i Sverige behövas. Investeringar som ska finansieras, investeringar som driver upp driftkostnaderna. Den som är satt i skuld är inte fri. Nu kommer skuldsättningarna drivas upp väldigt högt!
Förutsättningarna är olika, måste hanteras olika. I valtider pumpas ut riktade statsbidrag som lurar in kommunsektorn i åtaganden som är mångåriga – men finansieras enbart första året. Detaljstyre och riktade bidrag leder fel. Det bidrar till att vi fastnar i gamla arbetssätt. Vi måste nyttja tekniken för att utveckla välfärden. Vi måste också få in flera i arbete. Som att nyttja en stor invandring som en resurs för hållbar tillväxt. Låser vi in personer i ett utanförskap så kan det bli livslångt och omöjligt att bryta.
Klarar vi inte orientera från verklighetens karta på grund av att vi befinner oss i ett valår, klarar vi inte av att bygga broarna nu, då möter vi en mycket problematisk framtid. Framtiden är vad vi gör den till!
Carl-Ewert Ohlsson
Årsunda
Text