Gotland
Centerpartiet lokalt
  • / Nyheter
  • / Faktabrister om jord- och skogsbruk

Faktabrister om jord- och skogsbruk

När SVT rapporterar om IPCC:s nya rapport om utsläppen från världens jord- och skogsbruk saknas grundläggande kunskaper om hur det ser ut i Sverige, skriver Gabriella Hammarskjöld

En utrikeskorrespondent på SVT har rapporterat om IPCC:s nya rapport om utsläppen från världens jord- och skogsbruk. I artikeln refererades bl.a. till att kor måste minska och att skogsnäringen på norra halvklotet måste låta skogen växa längre före avverkning under rubriken ”Från flygskam till bondeskam”.

Antalet kor i Sverige har minskat stort i antal sedan 1990-talet. Kor mjölkar idag också betydligt mycket mer per djur jämfört med 1990-talet och nyttjas ofta även som kött. Idisslande djur bidrar till viktiga ekosystemfrämjande insatser för biologisk mångfald och pollinerande insekter både genom artrika beteslandskap och då stora arealer av svensk åkermark växelvis nyttjas för fodervallar. Fodervallar bidrar till att gynna många insekter under en lång del av odlingsåret och bidrar också till en betydelsefull inlagring av koldioxid från atmosfären som ökar den så viktiga mullanrikningen i jorden i det översta matjordslagret som gör att svensk åkermark är bördig även om 100 år. I svensk spannmålsodling ställs idag också mycket höga kvalitetskrav för humankonsumtion. Utan möjligheten att använda spannmål som brister i någon kvalitetsaspekt till svensk djurproduktion som idag, skulle också innebära att allvarligt minska den svenska växtodlingens klimateffektivitet och hållbarhetsindex.

Sveriges kolsänka i skogen har ökat de senaste 20 åren och det finns för Sveriges del ingen risk för att den nuvarande kolsänkan i skog skulle hotas, tvärtom. Det är också grundläggande fakta att det är den unga skogen som bidrar mest till en ökad kolsänka och inte den äldre skogen.

Internationella studier så som IPCC:s rapport kring jord- och skogsbrukets klimatpåverkan är mycket sällan direkt översättningsbar till Skandinaviska och svenska växtodlings-, djurhållnings- och skogsproduktionssystem. Svenska journalister verkar många gånger också både för ointresserade och okunniga för att orka ta del av den svenska klimatutsläppsstatistiken för svensk jord- och skogsbruk som funnits som årliga vetenskapliga dataunderlag vid Naturvårdsverket ända sedan 2000-talets början.

Bristen på de mest grundläggande kunskaperna vid nyhetsrapportering kring svenskt jord- och skogsbruk gör också att svenska konsumenter som en effekt av det riskerar att göra helt fel matval som på sikt får vår ur klimatperspektiv mer hållbara livsmedels- och skogsproduktion i Sverige att bli betydligt mindre resurseffektiv och hållbart.

Det krävs en bättre naturvetenskaplig kompetens inom svensk journalistkår!