Lantbrukets kris kräver lösning

Situationen som Sveriges lantbruk står inför idag, med ökande kostnader som slår hårt mot näringen, måste lösas skyndsamt. Gabriella Hammarskjöld skriver om en kris som kräver åtgärder.

Svenskt lantbruk genomgår just nu en oönskad krissituation. Det råder en mycket stor obalans på världsmarknaden rörande allt från diesel- och energipriser till för lantbruket centrala insatsvaror, varav konstgödning utgör den viktigaste. Allt detta slår stenhårt på svenska och gotländska lantbruksföretag.

Svensk rikspolitik har under samma tidsperiod på ett oönskat vis genomgått en regeringskris, där ytterkantspartierna V och SD tillsammans med M och KD har missförtroendeförklarat den dåvarande Regeringen i somras. Och den nu nyvalda S-Regeringen är satt att regera landet Sverige med en budget som enats mellan M, KD och SD.

Samtidigt har Sverige under hela hösten varit utan en Landsbygdsminister. Sämre timing kan inte infinna sig. Särskilt med tanke på de slutförhandlingar inom EU-politiken där Landsbygdsministrarna har haft sina slutförhandlingar för att enas om EU:s Jordbrukspolitik (CAP) för åren 2023-2027.

Den regeringsbudget som nu beslutats i Sveriges riksdag är inte heller anpassad för den nu akut uppkomna och rådande krisen inom svenskt lantbruk. I den av M, KD och SD utformade budgeten är endast en extra miljard till svenskt lantbruk tillskjuten från och med först år 2023. Men redan inför 2022 råder en stor obalans på världsmarknaden som riskerar göra att svenska lantbrukare inte klarar av att nå en rimlig inhemsk livsmedelsproduktion.

Samtidigt kom nyligen en rykande färsk rapport från Livsmedelsverket under det viktiga temat: ”Kost vid höjd beredskap”. Den visade att om Sverige skulle drabbas av en konflikt i vårt närområde skulle vi riskera att drabbas av både undernäring och direkt svält inom 3 månader. Detta är dock ingenting nytt, många av oss aktiva politiker har ju de senaste åren regelbundet flaggat för att det föreligger en enorm sårbarhet i svensk livsmedelsproduktion när vi ligger på ca 50-procentig försörjningsgrad. I och med de problem som råder på världsmarknaden nu med bränslen, el och insatsvaror, riskerar svensk livsmedelsförsörjning tappa ännu mer. Samtidigt som en brist på världsmarknaden och en ovilja att dela livsmedel kan göra det till ett obehagligt krisläge.

Det är uppenbart att denna lantbrukskris jämte att spika den svenska nationella planen för EU:s jordbrukspolitik för åren 2023-2027, som ska lämnas in till EU-kommissionen vid årsskiftet, är huvudfokus för den nya landsbygdsministern.

Men det är verkligen i grevens tid och det går alldeles för långsamt. Det är viktigt att den nya regeringen tar ansvar i den mycket besvärliga situation som svenskt lantbruk befinner sig i. Centerpartiet kommer verkligen ligga på och kräva åtgärder, men till syvende och sist behöver fler partier i Sveriges Riksdag ta ett större helhetsansvar för svenskt lantbruks framtid.

För svenskt lantbruks krissituation kräver en skyndsam lösning.

Gabriella Hammarskjöld (C)

Riksdagskandidat och Ledamot i Regionfullmäktige