Glöm inte Gotlands viktigaste frågor

Jesper Skalberg Karlsson skriver i GT den 2 juni att maktskiftet var avgörande för Gotland efter fyra år av passivitet gällande Gotlands frågor. Väljarna får avgöra hur det är med den saken, men jag måste ändå påminna honom om för Gotland viktiga frågor som han helt tycks ha glömt.

Gotland står tillsammans med övriga regioner inför den största ekonomiska utmaningen på flera årtionden, som ett resultat av hög inflation och ökade kostnader inom i stort sett alla områden.

Alla regionpolitiker – även moderater – är överens om att en av de viktigaste åtgärderna för att rädda regionerna från stora neddragningar i välfärden är höjda statsbidrag. Det här borde Jesper vara väl insatt i som tidigare regionpolitiker.

Det vi istället ser från regeringens sida är att statsbidragen sänks.

Regeringen väljer framför att stötta välfärden som går på knäna att lägga miljarder på att sänka bensinpriset med 14 öre och dieselpriset med 41 öre per liter.

Moderaternas vallöfte att sänka bensinpriset med minst fem kronor verkar mest vara önsketänkande, då inte ens branschen tror på att minskningen av reduktionsplikten får någon större påverkan – förutom på klimatet då, där Sverige riskerar att missa både klimatmål och drabbas av viten.

Den andra stora utmaningen för Gotland – de kraftigt höjda priserna för både personbiljetter och transporter på vår landsväg över havet är inte heller något som Jesper verkar se någon större anledning att göra något åt.

Han argumenterar till och med emot en sänkning, då han hävdar att en prissänkning ifrån de rekordhöga nivåerna skulle vara inflationsdrivande. Det är i alla fall ett besked. Regeringen möter ju alla propåer från Gotland med tystnad.

Jesper skriver vidare att regeringen i och med beslutet om att bygga två nya fastlandskablar till ön har gjort mer för Gotland på åtta månader än tidigare regeringen har gjort på åtta år.

Ett sådant påstående visar om inte annat på hur dåligt insatt han är i den process som har pågått i många år, där inte minst Centerpartiet genom riksdagsledamot Lars Thomsson har varit pådrivande för att komma fram till detta beslut.

Har Jesper bidragit till att det här sista steget i processen togs vill jag dock tacka honom för det – beslutet som kom i veckan är avgörande för att säkra Gotlands energiförsörjning i framtiden.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att de styrkor Jesper i sin insändare lyfter med Gotland – gynnsam inflyttning och en välfärd med hög kvalitet är direkt hotade med regeringens politik.

Jag hoppas att det görs mer bakom kulisserna än vad som syns utåt, men när Jesper själv argumenterar mot gotländska intressen i till exempel frågan om färjepriserna blir åtminstone jag orolig.

Johan Malmros, ordförande Centerpartiet på Gotland