Gotland
Centerpartiet lokalt

Vill man inte så går det inte

Våren 2014 skrev jag en motion som sedan bifölls av dåvarande Regionfullmäktige. Motionen handlade om att ordna ett temasammanträde om och med barn och ungdomar, bland annat för att lyfta den ökande psykiska ohälsan bland unga. Att temasammanträdet inte hanns med innan valet hösten 2014 har jag full förståelse för. Att man nu hösten 2017 ännu inte haft det har jag ingen som helst förståelse för. Det tolkar jag som ett ointresse från majoriteten, trots att det både i sociala medier och i reportage på radion på senare tid tagits upp olika aspekter av ungas psykiska mående.

Jag har flera gånger under denna mandatperiod genom inlägg i talarstolen frågat när temasammanträdet planeras. Jag lyfte frågan i en interpellation förra fullmäktigesammanträdet, och till svar fick jag en lång uppräkning hur man följer upp kommunala och regionala beslut, jag fick uppradat all information fullmäktige fått om vad som görs, samt en sista liten mening om att just intentionen i motionen hade man inte följt upp. Nej, precis. Motionen ville inte att vi skulle få information om vad som görs. Motionen handlade om att lyfta barn och ungas röster, och att diskutera med dem, inte bara få information om dem. Men vill man inte så går det inte. Dessutom hade man lagt interpellationen sist det sammanträdet, så både intresset för den och mediabevakningen var obefintlig.

Sedan dess har revisorerna kommit med svidande kritik mot sittande majoritet angående hur man följer upp beslut. Jag är inte förvånad. Vad har hänt med landsbygdssäkring av beslut? Vad har hänt med konsekvensanalys ur barnperspektiv av beslut? Och vad har hänt med temasammanträdet om och med barn och unga? Nu är jag är inte bara besviken, nu är jag arg också. Vill man inte så går det inte.

Anna Andersson
Centerpartiet

Närbild på Anna Andersson