Gotland
Centerpartiet lokalt

Nya krafttag kring Landsbygdspolitiken

I veckan som var röstade riksdagen om regeringens landsbygdsproposition. Den som följt detta arbete under de senaste åren känner mest frustration. Regeringen lägger nu fram fina intentioner, men lämnar de skarpa målformuleringarna därhän.

Gabriella

I veckan som var röstade riksdagen om regeringens landsbygdsproposition. Den som följt detta arbete under de senaste åren känner mest frustration. Regeringen lägger nu fram fina intentioner, men lämnar de skarpa målformuleringarna därhän.

Den parlamentariska landsbygdskommitté som under 1,5 års förhandling mejslade fram 75 skarpa förslag för hur man ska kunna möta landsbygdens behov och utmaningar togs inte på allvar av regeringen. Istället för att utgöra en stabil grund för en blocköverskridande starkt, långsiktig landsbygdsreform värd namnet, bjöd landsbygdsminister Bucht in till nya förhandlingar under vårterminen - som om de 75 skarpa förslagen inte redan fanns. C tackade nej till en sådan förhandling. Att på nytt sitta och om igen kohandla kändes väl magstarkt så nära valet.

Centerpartiet har en annan ambition med landsbygdspolitiken än regeringen. C vill ta landet Sverige i bruk – det räcker inte att det ska leva. När det specifikt gäller gröna näringar och livsmedelsproduktion anser C att produkter från skogen, jorden och vatten många gånger är basen för ekonomin på landsbygden. Därför behövs det generella lättnader för att driva företag inom inte minst gröna näringarna.

Lantbrukssektorn står inför akuta utmaningar som kräver omedelbara och långsiktiga lösningar. C föreslår därför att lantbrukets konkurrenskraft ska stärkas genom att ett s.k. ”bondepaket” där sänkta kostnader i jordbruket genomförs. Vidare anser C att lantbruket inte ska anses vara en miljöfarlig verksamhet och att den mat som upphandlas av kommuner och stat minst ska uppfylla de krav som ställs enligt svenska regler. Det här är frågor som den sittande regeringen valt att avstå från att ta i rent konkret. Men det är just precis det som krävs om vi ska kunna skapa en mer konkurrenskraftig situation för svenskt lantbruk. Det stärker också självförsörjandegraden som är så viktigt i orostider.

Äganderätten är en grundmurad rättighet och en vägledande princip. På samma vis vill C lyfta fram brukanderättens betydelse för naturvården. Oftast är det i beteshagar, den i generationer skötta skogen och på slåtterängar som naturvärden och den biologiska mångfalden är som störst. Ersättningsmodeller för tvingande intrång är därför ett måste. På Gotland finns god vetskap om var man kan naturbeta. Det som behövs är snarare att lösa hur man kan öka antalet betande djur för att gynna mångfalden med mer rimliga regler kring stödutfodring och fortsatt höga betesstöd. Stödutfodring är en högst relevant fråga, allra helst på Gotland ett år som detta med extrem torka.

Modernt jord- och skogsbruk leder till klimatnytta behövs ett samlat grepp kring vad ett biobaserat samhälle innebär. C anser att det behövs en nationell strategi för en s.k. biobaserad samhällsekonomi, vilket även bör omfatta en analys av straffskatter på avstånd som ofta slår orimligt hårt mot landsbygden.

Nu behövs nya krafttag kring Landsbygdspolitiken. C har utan tvekan Riksdagens mest landsbygdsvänliga politik.

Gabriella Hammarskjöld (C)

Riksdagskandidat Nr 2 på riksdagslistan