Gotland
Centerpartiet lokalt

Migration och integration

Jonas  Niklasson under ett äppelträd

Jonas Niklasson (bilden) skrev två motioner till 2017 års förbundsstämma. Motionerna i sin helhet finner du längre ned. Båda motionerna bemöttes positivt.


Partistyrelsens yttrande:
Under 2015 tog Sverige emot knappt 163 000 asylsökande, varav drygt 35 000 var
ensamkommande barn och ungdomar. Även om det är det betydligt färre som söker asyl idag, innebär det stora antalet nyanlända som kommit till Sverige stora krav på ett fungerande mottagande och en snabb etablering. Frågan om hur väl anpassad arbetsmarknaden är för att möta fler i arbetsför ålder, hur vi etablerar en väl anpassad skolgång, sjukvård och bostäder samt hur vi skapar trygghet ligger högt på agendan.

Många flyktingar som påbörjat en välfungerande integrationsprocess och kommit att bli en del av det lokala samhället tvingas flytta till helt nya platser. Det är upprivande för de familjer som drabbas och det skadar integrationen i samhället. Att helt upphöra med omflyttningarna av människor är inte möjligt. Men Centerpartiet vill att Migrationsverket ska se över hur man kan se till att de som måste flyttas från ett boende kan få bo kvar i samma kommun eller närområde i de fall det är ekonomiskt försvarbart.

Centerpartiet vill också att ansvaret för mottagande ska flyttas till kommunerna. I stället för att Migrationsverket ska anordna boende under asylprövningen och kommuner sedan stå för placeringen när en asylsökande fått uppehållstillstånd, ska boendeansvaret ska ligga på kommunerna från början. Det gör att kommuner kan planera asylboendens placering själva och underlätta för asylsökandes möjlighet att bo kvar på samma plats utan att behöva flyttas runt.

Det finns betydande problematik runt hur man tar emot människor med avseende på psykisk hälsa, hur mottagandet av ensamkommande fungerar och mycket annat. Tudelningen mellan inrikes och utrikes födda blir allt större. Fler står utan jobb, svenskundervisningen fungerar inte tillräckligt bra, utbildningsinsatser för nyanlända ger inte tillfredsställande avkastning och regeringens insatser hjälper nästan ingen. Arbetsmarknaden är den kanske viktigaste utmaningen. Vi beskriver många av våra viktigaste förslag i stämmoprogrammet Låt inte Sverige klyvas med bland annat ingångsföretagande, lägre trösklar till arbetsmarknaden och fler praktikplatser.

Kommunerna är huvudmän för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Den lokala makten är viktig, och kommunerna ska förstås fortsätta att vara huvudmän. Problemet är att alla gymnasier inte kan förväntas veta hur man ska validera gymnasiekompetens från till exempel Iran, Syrien och andra länder. Det innebär att personer som ska validera sin gymnasiekompetens i praktiken har 290 regelverk och med ett betydande inslag av godtycklighet. Eftersom kursplanerna nästan helt är nationella kan man ha en statlig myndighet som gör detta istället. Det skulle inte inskränka på det kommunala huvudmannaskapet, men ge en snabbare, bättre och mer överskådlig process för valideringen av gymnasiekompetens.

Det är ett stort problem att asylsökande inte har möjlighet att arbeta. Därför behövs reformer av praktikmöjligheter, trösklar måste sänkas till jobb i allmänhet. Men vissa frågor är specifika för asylsökande, bland annat svårigheterna att öppna bankkonto. Det är någonting som Centerpartiet har drivit sedan tidigare, och som är en fortsatt viktig fråga.

Här borde Skatteverket utfärda samordningsnummer som standard till alla asylsökande,
istället för ett system där utgångspunkten är att man måste ansöka om undantag från förbud att arbeta borde utgångspunkten vara att alla asylsökande får arbeta, och praktikmöjligheter ska öppnas igen. Barn ska förstås studera, men precis som många barn i Sverige sommarjobbar för att ha en egen inkomst måste även ensamkommande ha det. Om man tjänar egna pengar ska man dock inte ha rätt till samma bidrag, utan de ska trappas ned. Men för att uppmuntra till arbete måste det finnas en jobbstimulans i avtrappningen.

Alla asylsökande ska få en grundläggande utbildning i samhällsorientering, vilket är någonting Centerpartiet driver sedan länge tillbaka. Däremot borde den samhällsorienteringen inte blandas ihop med vare sig de gode männens uppdrag, eller med SFI.

Redan i dag tar civilsamhället ett stort ansvar för integrationsprocessen. Många sportklubbar, lokala organisationer och andra delar av civilsamhället bidrar till att nyanlända välkomnas ochblir en del av samma gemenskap som de som är födda här. Det är en form av sponsorskap som bör främjas. Centerpartiet har också riktat betydande resurser till civilsamhället, inte minst för att stärka integrationen.

Jonas motioner:

Ge kommunerna ett utökat uppdrag för de asylsökande ensamkommande barnen/ungdomarna För de asylsökande ensamkommande ungdomar som blir uppskrivna i ålder eller fyller 18 under asylprocessen innebär artonårsdagen att man blir av med sin plats i kommunens hvb-hem eller familjehem och Migrationsverket tar över ansvaret för boende och omvårdnad. Detta innebär nästan alltid att ungdomen måste flytta från kommunen och därmed avbryta sin skolgång och rivas upp från sina sociala nätverk. Flytten går till någon av migrationsverkets anläggningar för vuxna asylsökande och ofta till en helt annan kommun långt bort.

En bättre lösning vore att låta kommunerna behålla ansvaret för boendet och omvårdnaden och ersätta kommunerna för detta. Ett sådant boende skulle inte behöva vara av den avancerade typ som krävs för minderåriga utan betydligt billigare, ett sorts stödboende. Detta skulle innebära att ungdomarna kan gå kvar i sin skola och slippa påfrestningen det innebär att flytta ifrån sina sociala nätverk. Rimligt vore att kommunerna ersattes för detta till och med ungdomen fyller 21.

Med anledning av detta yrkar jag:

att: Migrationsverket ger kommunerna ett utökat ansvar för ungdomar i asylprocess även efter artonårsdagen till och med ungdomen fyller 21.

att: Migrationsverket ger ekonomisk ersättning till kommunerna för detta utökade uppdrag.

 


Ge Migrationsverket ett uppdrag att även beakta integrationsaspekter.

Migrationsverket bör ges i uppdrag att beakta även integrationsaspekten i sin handläggning och sina beslutsprocesser. En integrationsprocess som blir störd eller misslyckad är inte bara en humanitär angelägenhet för den enskilde utan blir också en ekonomisk och social belastning för samhället.

Som ett exempel ges här de uppmärksammade omförflyttningarna av asylsökande. När migrationen till Sverige var som intensivast under hösten 2015 upphandlades ett stort antal förläggningsplatser på orter i Sverige som tidigare inte blivit berörda av vare sig invandring eller flyktingströmmar. Mobiliseringen och engagemanget från lokalbefolkningen har ofta varit stort och delaktigheten och integrationen har på dessa ofta små orter varit föredömlig. Därför har bedrövelsen över hastiga nedläggningsbeslut och efterföljande förflyttningar av de asylsökande varit stor. Det har varit svårt att förstå varför migrationsverket sett det som nödvändigt att flytta redan sköra människor från en invand miljö med begynnande nätverk till stora anläggningar långt borta med små möjligheter att knyta kontakter med den infödda befolkningen. Konsekvenserna av dessa omflyttningar och medföljande isolering och ofta sysslolöshet går lätt att föreställa sig och också sätta ett ekonomiskt värde på.

Därför yrkar jag:

att: Migrationsverket i sin hantering och handläggning av asylsökande också ges i uppdrag att beakta integrationsaspekter.

att: Migrationsverket ges i uppdrag att beakta ekonomiska och sociala aspekter av sina beslut i ett vidare perspektiv och på lite längre sikt.