Kommunens exploatering av jordbruksmark går till historien?

Denna text är en insändare till Hallandsposten, nov 2021

I Halmstads Framtidsplan 2050 tas höjd för att 860 hektar jordbruksmark ska exploateras för
bebyggelse och vägar. Mark som därmed går förlorad för matproduktion. Att politikerna nog inser att detta är ett allvarligt hållbarhetsproblem förstås när man läser Framtidsplanens MKB: ”Byggnader och hårdgjorda ytor medför en irreversibel påverkan på jordbruksmark så att den inte går att återställa... De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga till stora då en viktig framtidsresurs tas i anspråk” (citat från Konsekvensbedömning med MKB - beslutad av Kommunstyrelsen 2021-09-21)

Hur förhåller sig planen till Halmstads tidigare utveckling och övriga Sverige? Jordbruksverket
analyserar hur mycket jordbruksmark som byggs med bostäder och vägar vilket redovisas för hela
riket samt per län och kommun. Analyserna visar att Halmstads kommun, liksom Hallands län, har
bland den största exploateringen av jordbruksmark i landet. Halmstads kommun har nästan dubbelt
så hög exploateringstakt som rikets medel.

Kommunens planer att exploatera 860 hektar jordbruksmark för bebyggelse till år 2050 innebär att i
medeltal cirka 140 hektar jordbruksmark kommer att exploateras per femårsperiod mellan idag och
2050. Detta kan jämföras med nuvarande exploateringstakt om drygt 40 hektar jordbruksmark per
femårsperiod enligt Jordbruksverkets analyser. Framtidsplanen 2050 innebär en mycket kraftig
ökning av exploateringstakten i Halmstads kommun från en redan hög nivå.

Effekterna av klimatförändringar ökar snabbt. Att föda världens befolkning blir en av de stora
utmaningarna när temperaturen stiger, torkperioder kommer oftare och extrema regn faller på kort
tid. Framtidens matproduktion kommer att bli osäker och volatil, vilket kan leda till genomgripande
samhällskonsekvenser i fattiga såväl som rika länder. Klimatkrisen måste leda till åtgärder i
samhällsplaneringen och att säkra framtida matproduktion borde ha högsta prioritet. Denna
fundamentala fråga väger dock lätt i för kommunen när man nu planerar för en mycket stor
exploatering av jordbruksmark.

Risken finns att Halmstads kommun år 2050 kan komma att ståta med titeln ”Kommunen som
byggde bort mest jordbruksmark i Sverige”. Ingen hedrande titel, och domen kan bli hård från
nuvarande och kommande unga generationer som får ta hand om klimatkrisens konsekvenser.

Christel Cederberg, biträdande professor i markanvändningens miljöeffekter vid
Chalmers Tekniska Högskola samt invånare i Halmstad kommun