Halländska företag i täten för miljöarbetet
- Det är roligt att se det miljöengagemang som finns bland företagen i Halland, säger Magnus Ek som är Centerpartiets miljöpolitiska talesperson då han nyligen besökte Engelssons i Falkenberg.
Engelssons jobbar med miljöfrågor i hela värdekedjan och har en tät dialog med leverantörer om både kemikalier och andra miljöfrågor.
- Vi försöker hjälpa våra leverantörer att göra rätt och gör besök i fabrikerna, gör stickprovskontroller och labtest, berättar företagets VD Stefan Engelsson.
Globalt arbete
Han påpekar att det är viktigt att tänka globalt och att hela EU ställer samma krav på tillverkningen av textilier. Då blir det möjligt att göra större förändringar.
- Miljöarbetet måste drivas både i Sverige och EU. Då får vi resultat för miljön, säger Magnus Ek.
Gamla textilier får nytt liv i Varberg
Södra Cell på Värö utanför Varberg kan ha hittat lösningen på hur man återvinner gamla textilier. Svårigheten ligger i att kunna separera textilfibrer från varandra.
Företaget har tagit fram en process som ska lösa upp fibrerna i textilier av polyester och bomull, som är en av de vanligaste sammansättningarna i till exempel lakan, handdukar och badrockar. Fibrerna blandas därefter in i en träpappersmassa för att kunna användas i viskos och lyocell som är vanliga textilfibrer i många kläder och textilier. Södra Cell har en målsättning att kunna ta hand om 25 000 ton textilier som på det här sättet får nytt liv igen.
Läs mer:
Fakta
Att producera ett kilo ny textil ger upphov till
- Växthusgasutsläpp på 10 till 40 koldioxidekvivaltenter
- Det krävs 7 000 till 29 000 liter vatten
- Det går åt 1,5 till 6,9 kilo kemikalier
Variationen beror på att det ser olika ut för olika fiber, material och produktionsmetod. Närmare 80 procent av textilierna som konsumeras i Sverige är tillverkade utanför EU:s gränser. Det finns områden i Kina och Indien där grundvattnet är nedsmutsat ner till 100 meter av färg och beredningskemikalier och där färskvatten blivit en bristvara på grund av textilindustrin.
Källa: Naturvårdsverket