Så gick Hallands hjärtsjukvård från botten till övre halvan

- Besluten måste tas på saklig grund. Det gäller att hålla i och hålla ut, för det tar tid. Nu siktar vi på att Halland ska ha hjärtsjukvård i toppklass. En vårdcentral i Halmstad testar därför nu att underlätta dokumentationen och få behandlingsförslag direkt från datasystemet ALMA, säger Markus Lingman. Foto: Region Halland


Med hjälp av vårddata och engagerad personal har Region Hallands hjärtsjukvård har tagit sig från botten till toppen.

- Nu siktar vi på att vi ska ha världens bästa hjärtsjukvård, säger Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland.

Han berättar om resan från botten till toppen där man började titta på öppna jämförelser och prioriterade hjärt- och kärlsjukdomar. Till sin hjälp hade man också den enorma databas som Region Halland byggt upp och borrade sig ner för att hitta roten till det onda, för att inte förändra utifrån antaganden.

Stenkoll på vårdkedjan

Genom att fokusera på den regionala processen och se till att man hade stenkoll på vårdkedjan kunde man göra insatser tidigare. I samarbete med kommunerna kartlades patienternas processer i systemet. 

- Först när man ser hela kartan förstår man var kvalitetsbristerna inträffar. Det var ett uppvaknande, konstaterar Markus Lingman.

Det intressanta var att innan man ens hade gjort nåt så började man se resultat. 

- Det berodde på att medarbetarna i vården är kloka, och anpassar sig och förbättrar själva. Man tittade på patienterna istället för organisationen, säger Markus Lingman.

Från stuprör till systemtänk

Steg för steg gick hjärtsjukvården från stuprör mot systemtänkande och gjorde processbeskrivningar för exempelvis hjärtsvikt. För att få det att hända också i verkligheten och man gjort så kallade dashboards där man samlat all data och på en skärm visar vad som behöver göras så sjukvårdens medarbetare får stöd att göra rätt saker och fattar beslut som verkligen ger effekt.

- Besluten måste tas på saklig grund. År för år så dör färre nu i hjärtsvikt på grund av att vi har jobbat systematiskt under lång tid med bättre verktyg. Det är som att vända en atlantångare, det gäller att hålla i och hålla ut, säger Markus Lingman.

Sjukvårdens experter måste också veta varför det gick bra, eller var i vårdkedjan det brast. 

- Nu har vi byggt vårdkedjor och ser halverad förekomst av hjärtinfarkt i Halland. Därmed ligger vi klart över riksgenomsnittet, och har också blivit bland de bästa i Sverige på andra hjärt- och kärlsjukdomar, säger Markus Lingman.

Mer jämlik vård

Det är ingen större skillnad i vart i Halland man får sin hjärtsjukvård då både Halmstads och Varbergs sjukhus har blivit bättre och i dag är ungefär lika bra. Därmed har det blivit mer jämlikt i länet.

Text: Anki Enevoldsen

FLER OMRÅDEN DÄR HALLAND GÅR I TÄTEN

Patienters koldioxidutsläpp minskas med algoritmer

Region Hallands omfattande insamling av vårddata används nu för att minska patienternas resor och därmed koldioxidutsläpp. Det görs med hjälp av algoritmer så det blir synligt vilka behandlingar i kedjan som ger mest utsläpp. Kan man skjuta upp den typ av behandling som ger mest utsläpp så kan man förbättra både för miljön och för patienterna.

Innovationscenter för framtidens hälsa

Leap for Life heter innovationscentret för framtidens hälsa som drivs av Högskolan Halmstad tillsammans med Region Halland och kommunerna i nära samarbete med företag som jobbar med nya tekniska lösningar. Arbetet har bidragit till att Halland har ett försprång både i Sverige och Europa på flera områden. 

Man har till exempel jobbat framgångsrikt med att införa välfärdsteknik i regionen och kommunerna. Därför är det nu möjligt att virtuellt lära sig förflytta sängliggande patienter med rätt teknik. En annan teknisk lösning har bidragit till att man kunnat minska användningen av smärtstillande på barn. Utifrån en idé från en sjuksköterska har man också hittat en ny lösning för att tidigt upptäcka infektioner i sår.

AI kan skjuta upp behovet av vård

Just nu driver Leap for Life ett pilotprojekt där man synliggör hur bemanningen i vården stiger i olika skeden. När man slår ihop vårddata från kommuner, vårdcentraler och regionen så blir det synligt vilka patientgrupper som väntas bli nya högkonsumenter av vård och omsorg. När det blir tydligt vilken fas som inleder ett större vårdbehov går det att gå in med tidiga insatser. På så vis blir det möjligt att skjuta upp behovet av hjälp och därmed förbättra livskvalitén för patienterna.