En analys av det senaste valet i Storbitannien av Centerpartiets utsända praktikant

Mikaela Hellman har under våren varit utsänd av Centerpartiet för att göra praktik vid Liberaldemokraternas internationella sekretariat. Här återger hon några politiska betraktelser kring det senaste generella valet i Storbrittanien den 8 juni, ett val som hon upplevde på plats från London.

Läget innan valet, som också var underlaget till Theresa Mays beslut, var att Tories helt dominerade det brittiska politiska landskapet medan Labour och Jeremy Corbyn var nere för räkning. Brexit var det ämne som dominerade det politiska samtalet, och där drev Tories en stark linje jämfört med det delade Labourpartiet. Faktumet var att Theresa May i mångt och mycket saknade en fungerande opposition.

En kraftigt konservativ sväng av Theresa May, och en lika kraftig vänstersväng av Labourpartiets erkänt EU-fientliga Corbyn, gjorde att det när valet utlystes fanns det ett vakuum i mitten av det brittiska politiska spektrumet. Liberal Democrats började kampanjen med att kraftigt driva budskapet att de var ”the real opposition” efter Labours totalkollaps, för att utnyttja detta vakuum. När Labour under kampanjen återhämtade sig svängde LibDems istället till att driva Brexit-frågan tillsammans med hälsa och sjukvård.

Stämningen på själva valdagen var väldigt blandad. För Liberal Democrats (LibDems) hängde i princip alla våra valkretsar löst, och många var oroliga för att partiet kanske skulle förlora de flesta av sina parlamentsledamöter. Vallokalsundersökningen kom som en total överraskning, och det spontana jubel som utbrast på LibDems högkvarter var väldigt talande för hur lättade alla var, både över hur dåligt det verkade gå för Theresa May, och hur förhållandevis bra det gick för oss. Partiledaren Tim Farron har fått mycket av skulden för att LibDems resultat inte blev så bra som det hade kunnat, och han avgick också från sin post en vecka efter valet, och partiet är i skrivande stund utan ledare.

Vad valresultatet i praktiken innebär är det ännu ingen som vet. Theresa May fick inte den starka majoritet hon ville ha, och som det ser ut nu kommer hon att bilda en minoritetsregering med stöd av Nordirländska Democratic Unionist Party, ett mycket kontroversiellt parti som bland annat är emot abort och samkönade äktenskap (som båda fortfarande är olagliga på Nordirland). Många är rädda för att ett aktivt samarbete med DUP gör att den brittiska regeringen förlorar sin neutralitet i den fortfarande aktiva konflikten på Nordirland, där DUP är en av parterna.

Samtidigt som de backade i England och Wales gick Tories fram starkt i Skottland, där de gick från en till tretton ledamöter. Dessa är lojala främst till den skotska Toryledaren Ruth Davidson, som driver en mycket mjukare Brexitlinje än Theresa May och mycket väl kan trotsa sin partiledare i omröstningar. Det skulle innebära att May inte har stöd att driva igenom sina förslag.

Sammanfattningsvis är det politiska läget i Storbritannien nu mycket osäkert, och många är rädda för att ett nyval kan komma redan till hösten.