Skola, miljö och jobb i fokus för Venstre i norska Stortingsvalet

Den 11 september hålls val till Stortinget i Norge, något som uppmärksammats i svenska nyheter främst under Fremskrittpartiets invandringsminister Sylvie Listhaugs kontroversiella besök i Stockholm. Flera av de mindre partierna ligger farligt nära riksdagsspärren, och i ett extremfall skulle antalet partier i Stortinget kunna halveras efter valet.

Vi har ställt några frågor till vårt systerparti Venstres vice partiledare Ola Elvenstuen om det stundande valet. Venstre är i nuläget stödparti för den sittande Høyre-Fremskrittsparti-regeringen, men har markerat att man inte är villiga att fortsätta ett sådant upplägg efter valet. Istället vill de se en regering med Høyre, Venstre och Kristelig Folkeparti.

Den norska originaltexten finns under den svenska översättningen.

Valdagen närmar sig och kampanjandet går in mot slutspurten: vilka frågor driver Venstre?

I denna valkampanj är tre saker särskilt viktiga för Venstre: skola, miljö och nya jobb. Vi går till val på en ny regering, en blå-grön regering bestående av Venstre, Høyre och Kristelig Folkeparti, som kan föra en grönare, varmare och mer liberal politik.

Det viktigaste för en bra skola är bra lärare, och alla barn förtjänar lärare som ger dem möjligheten att utforma sin egen framtid. Då får vi en skola som satsar på kunskap och som ger lika möjligheter till alla barn. Vi har under de senaste fyra åren levererat en stor lärarsatsning, där vi har expanderat lärarutbildningen till ett 5-årigt masterprogram och där vi markant utökat utbudet av vidareutbildning för lärare. Detta har varit en framgång, lärarna är nöjda och menar att de har blivit bättre på sitt yrke. Vi måste ta ett steg längre, och vi har föreslagit att eleverna bör ha rätt till kvalificerade lärare, vi vill låta läraren ägna mer tid till barnen och mindre till byråkratin och stärka de tidiga insatserna för de barn som ligger efter. Dessutom vill vi erbjuda gratis förskola och fritids (efter skoltid) till barn från låginkomstfamiljer. Detta är viktigt för att säkerställa ett bra utbud för dem som behöver det mest.

Klimatfrågan påverkar den norska valkampanjen och Norge har ett särskilt ansvar som en stor oljeexportör att minska utsläppen och utveckla nya, miljövänliga energilösningar. För Venstre är det viktigt att Norge uppfyller målen i Parisavtalet. Vi kommer sluta annonsera nya oljefält i Barentshavet och skydda de för petroleumsaktiviteter utsatta områdena Lofoten och Vesterålen. Dessa är bland de vackraste naturområdena i Norge och det är meningslöst att påbörja oljeborrning här. Norge har en lång kustremsa och det blir allt tydligare att havsområdena har ett stort skräpproblem. Vi har därför haft en kampanj för rena hav, fria från plast och skräp, och arbetar för att hitta lösningar på marin nerskräpning. När Venstre satt i regeringen 2001-2005 fastställde vi grunderna för den norska elbilpolicyn som ledde till att Norge i dag är en av världens största elfordonsmarknader. Vi arbetar för att ha mer miljövänliga fordon, för att se till att både järnvägen och kollektivtrafiken i städerna utvecklas och för att det är billigt för användarna. Vi har också satt djurskydd på dagordningen, och varit tydliga på att Norge måste ta ansvar för en levande rovdjursbefolkning, vargen är särskilt kontroversiell, förutom att vi måste avveckla pälsdjursuppfödning.

Venstre har också ett starkt engagemang i näringslivet och stöder speciellt de som startar nya företag och skapar jobb för sig själva och andra. Vi måste stödja företag med framtidsvisioner och de arbetsplatser som ännu inte har skapats. Vi har därför spenderat mycket tid på att se till att egenföretagare har bra sociala rättigheter som sjukpenning, ledighet och pensionsrättigheter. De som vågar satsa ska ha samma rättigheter som andra arbetstagare. Detsamma gäller kampen för enklare offentliga krav på företag, så att mindre tid läggs på formulär och rapportering samt på offentliga stödsystem för nya gröna tillväxtindustrier.

Många valrörelser den senaste tiden har präglats av populism och polarisering, t ex i Nederländerna, Storbritannien och USA. Har detta märkts av i den norska valrörelsen?

Ja, vi har också uppmärksammat den internationella debatten om populism. Vi menar att vi har två partier i Norge med populistiska tendenser, och det är Fremskrittspartiet (FrP) och Senterpartiet (SP). För Venstre är det önskvärt att ha en ny regering utan dessa komponenter och vi går till val på en blågrön regering bestående av Venstre, Høyre och Kristelig Folkeparti.

Fremskrittspartiet har suttit i regering under den senaste mandatperioden och detta har gjort att de inte klarat av att utnyttja den internationella populistiska vågen. FrP har försökt lyfta invandringsdebatten, men eftersom de hanterar politiken har de inte fått en stor tillväxt och har hållit sig stabila på omröstningsmätningarna. Frp har varit tvungna att tåla en tredubbling av kvotflyktingar under sin mandatperiod, och liberalisering av reglerna för asylbarn, det vill säga ensamkommande barn och barn i familjer som söker asyl. FrP har bidragit till en mer extrem retorik, men politiken är mer centerinriktad nu än tidigare.

Senterpartiet, däremot, har nästan fördubblat sitt stöd, även om det aningen sjunkit under de sista veckorna före valet. Senterpartiets populism handlar i första hand om center-periferikonflikten, om kampen mot "stadseliterna", om rovdjur och reformer av den offentliga sektorn. Men SP har också tillsammans med Arbeiderpartiet stått bakom största delen av åtstramningsinsatserna i integrationspolitiken. Vi anser att det är oroande att deras budgetförslag är det som i högsta grad bidrar till klimatförändringarna - och att de motsätter sig forskning och en helt nödvändig grön skatteväxling.

Utöver detta har den norska populistiska debatten huvudsakligen handlat om huruvida man motsätter sig internationellt samarbete eller inte. Senterpartiet har lett kampen mot EES-avtalet - tillträde till EU: s inre marknad - och har fått stöd av bland annat FrP och delar av fackföreningsrörelsen. Dessutom har det förekommit en debatt om omförhandling av avtal om mänskliga rättigheter, främst flyktingkonventionen. Både Senterpartiet, Frp och Arbeidarpartiet öppnar för detta i sina program. Venstre leder kampen för fortsatt tillhörighet till Europa genom EES och för att mänskliga rättigheterna inte ska förändras under press.

Det har pratats om att riksdagsspärren är avgörande för valets resultat – har detta påverkat valkampanjen?

Riksdagsspärren är väldigt avgörande i årets val. I Norge ligger det på 4 procent, och det finns många partier som kämpar med det. Bara Arbeidarpartiet (AP), Høyre, Frp och Senterpartiet har inte haft en eller flera mätningar under riksdagsspärren den senaste tiden. Kristelig Folkeparti, Sosialistisk Venstreparti (SV) och Venstre var över riksdagsspärren i valet år 2013, men alla dessa partier har haft mätningar under gränsen de senaste sex månaderna. Rødt och Miljøpartiet de Grønne (MDG) var under gränsen år 2013 men har nu haft några mätningar där de befann sig över den. Valet är mycket jämnt mellan den borgerliga alliansen och de rödgröna partierna, så många tror att riksdagsspärren kommer att avgöra vem som får majoritet. Detta leder till många taktiska röster, där borgerliga väljare som vill ha en borgerlig regering kan rösta Venstre eller KrF, och AP-väljare som vill ha en rödgrön regering kan rösta MDG eller SV. Om den borgerliga sidan ser ut att få majoriteten på valdagen, kan många rödgröna väljare också rösta på Venstre för att påverka borgerligheten i social och grön riktning. Det är med andra ord mycket spännande!

Den norska originaltexten:

Valdagen närmar sig och kampanjandet går in mot slutspurten: vilka frågor driver Venstre?

I denne valgkampen er tre saker særlig viktig for Venstre: Skole, miljø, og nye jobber. Vi går til valg på en ny regjering, en blågrønn regjering bestående av Venstre, Høyre og Kristelig Folkeparti, som kan føre en grønnere, varmere og mer liberal politikk.

Det viktigste for en god skole er gode lærere, og alle barn fortjener lærere som gir dem mulighet til å skape sin egen framtid. Da får vi en skole som satser på kunnskap og gir like muligheter til alle barn. Vi har de siste fire årene levert en stor lærersatsing der vi har utvidet lærerutdanningen til en 5-årig masterutdanning og utvidet tilbudet til videreutdanning for lærere betydelig. Dette har vært en suksess, lærerne er fornøyde og mener de har blitt bedre lærere. Vi trenger å ta steget videre, og vi har foreslått at elever skal ha rett til kvalifiserte lærere, vi vil la læreren bruke mer tid på barna og mindre på byråkrati, og styrke den tidlige innsatsen for barn som faller etter. Vi vil i tillegg gi gratis barnehage og skolefritidsordning (etter skoletid) til barn fra familier med lav inntekt. Dette er viktig for å sikre et godt tilbud til dem som trenger det mest.

Klimaspørsmålet preger også norsk valgkamp, og Norge har et særlig ansvar som en stor oljeeksportør for å kutte utslipp og for å utvikle nye, miljø­vennlige energiløsninger. For Venstre er det viktig at Norge innfrir målene i Parisavtalen. Vi vil stanse utlysingen av nye oljefelter i Barentshavet og verne de sårbare områdene i Lofoten og Vesterålen for petroleumsaktivitet. Dette er blant de flotteste naturområdene i Norge og det er meningsløst å åpne for oljeboring her. Norge har en lang kyststripe, og det blir stadig mer tydelig at havområdene har et stort søppelproblem. Vi har derfor hatt en kampanje for rent hav, fritt for plast og søppel, og arbeider for at vi finner løsninger på marin forsøpling. Da Venstre satt i regjering i 2001-2005 la vi grunnlaget for den norske elbil-politikken som gjør at Norge i dag er ett av verdens største elbil-markeder. Vi er opptatt av å ha flere miljøvennlige biler, og sørge for at både jernbane og kollektiv i byene blir bygd ut og at det er billig for brukerne. Vi har også satt dyrevelferd på dagsorden, og vært tydelige på at Norge må ta sitt ansvar for en levende rovdyrstamme – særlig er ulv kontroversielt – i tillegg til at vi må avvikle pelsdyroppdrett.

Venstre har også et sterkt engasjement for næringslivet og særlig for de som starter nye bedrifter og som skaper arbeidsplasser for seg selv og noen til. Vi må støtte de bedriftene som har framtiden foran seg og de arbeidsplassene som ennå ikke er skapt. Vi har derfor brukt mye tid på å sikre at selvstendig næringsdrivende har gode sosiale rettigheter som sykelønn, permisjons- og pensjonsrettigheter. De som våger å satse, skal ha samme rettigheter som andre arbeidstakere. Det samme gjelder kampen for enklere offentlige krav til bedriftene, slik at man bruker mindre tid på skjema og rapportering, og på offentlige støtteordninger for nye, grønne vekstnæringer.

Många valrörelser den senaste tiden har präglats av populism och polarisering, t ex i Nederländerna, Storbritannien och USA. Har detta märkts av i den norska valrörelsen?

Ja, vi har også merket den internasjonale debatten om populisme. Vi mener at vi har to partier i Norge med populistiske tendenser, og det er Fremskrittspartiet og Senterpartiet. For Venstre er det ønskelig med en ny regjering uten disse elementene, og vi går til valg på en blågrønn regjering bestående av Venstre, Høyre og Kristelig Folkeparti.

Fremskrittspartiet har i den siste perioden sittet i regjering, og det har gjort at de ikke har klart å utnytte den internasjonale populistbølgen. FrP har forsøkt å løfte innvandringsdebatten, men siden de administrerer politikken har de ikke fått en sterk vekst og har holdt seg stabilt på meningsmålingene. FrP har måttet tåle en tredobling av kvoteflyktninger i sin periode, og en liberalisering av regelverket for asylbarn, altså enslige mindreårige og barn i familier som søker asyl. FrP har bidratt til en mer ytterliggående retorikk, men politikken er mer sentrumsorientert nå enn før.

Senterpartiet har derimot nesten doblet sin oppslutning, selv om den har vært noe fallende de siste ukene før valget. Senterpartiets populisme handler først og fremst om sentrum-periferi-konflikten, og om kamp mot «by-eliter», rovdyr og reformer i offentlig sektor. Men SP har også sammen med Arbeiderpartiet sørget for flertall for de innstrammingene som har vært i integreringspolitikken. Vi synes det er bekymringsverdig at deres budsjettforslag er det som vil bidra til høyest klimautslipp – og at de har en sterk retorikk mot forskning og en helt nødvendig endring av skattesystemet i grønn retning.

Utover dette har den norske populistiske debatten først og fremst handlet om man er mot eller for internasjonalt samarbeid. Senterpartiet har stått fremst i kampen mot EØS-avtalen – tilgang til EUs indre marked – og fått støtte fra bl.a. FrP og deler av fagbevegelsen. I tillegg har det vært en debatt om reforhandling av menneskerettighetsavtaler, først og fremst flyktningkonvensjonen. Både Senterpartiet, FrP og Arbeiderpartiet åpner for dette i sine program. Venstre står fremst i kampen for fortsatt tilhørighet til Europa gjennom EØS og for at menneskerettighetene ikke kan endres under press.

Det har pratats om att riksdagsspärren är avgörande för valets resultat – har detta påverkat valkampanjen?

Sperregrensen er veldig avgjørende ved årets valg. Den ligger i Norge på 4 prosent, og det er mange partier som ligger an til å kjempe mot den. Det er kun Arbeiderpartiet, Høyre, FrP og Senterpartiet som ikke har hatt én eller flere målinger under sperregrensen den siste tiden. Kristelig Folkeparti, SV og Venstre var over sperregrensen i 2013, og har alle hatt målinger under det siste halvåret. Rødt og Miljøpartiet de Grønne var under sperregrensen i 2013, men har nå hatt enkelte målinger over. Valget er veldig jevnt mellom den borgerlige alliansen og de rødgrønne partiene, så mange tror at sperregrensen kommer til å avgjøre hvem som får flertall. Dette utløser mange taktiske stemmer, der borgerlige velgere som ønsker borgerlig regjering kan stemme Venstre eller KrF, og AP-velgere som ønsker rødgrønt kan stemme MDG eller SV. Hvis borgerlig side ligger an til å få flertall på valgdagen, kan det også hende at mange rødgrønne velgere stemmer Venstre for å påvirke borgerlig side i en sosial og grønn retning. Dette blir med andre ord veldig spennende!