Höstens Brysselpraktikanter sammanfattar sina intryck och blickar framåt mot Europavalet

Jesper Carlsson (tv) och Algot Thorin (th) har under höstterminen gjort praktik på Fredrick Federleys kontor i Bryssel. De avslutar sin praktik med några reflektioner kring sina erfarenheter, och en framåtblick mot Europavalet 2019. Det europeiska politiska landskapet förändras, och detta kommer att bli tydligt under det kommande året.

Hej Algot och Jesper, berätta något om er själva och ert tidigare politiska engagemang!

Jesper: Mitt namn är Jesper Carlsson, 22 år gammal som är född och uppvuxen på fredens öar Åland. Före Bryssel kom jag närmast från staden i Åbo i Finland där jag studerade. Det är alltid svårt att beskriva sig själv, men jag skulle beskriva mig som en idrotts- och politikälskande person med förkärlek till skärgården och sena sommarkvällar. Till skillnad från flera tidigare praktikanter är jag varken från Sverige eller från centerrörelsen. Mitt politiska engagemang går att finna i Svenska Folkpartiet (SFP), men utöver det har alltid samhällsengagemanget funnits där och getts i uttryck på flera olika sätt, bland annat genom student- och lokalpolitiken.

Algot: Jag har varit engagerad i centerrörelsen i en några år nu. Jag var vice förbundsordförande för CUF 2012-2015 och är för tillfället avdelningsordförande för Centerstudenter i Skåne. Jag studerar historia vid Lunds universitet men har mitt hjärta hemma i Halland. I övrigt har jag en förkärlek till brädspel, musik och sena sommarkvällar.

Vilka är de största erfarenheterna ni tar med er från er praktik hos Fredrick Federley i Bryssel?

Jesper: Mina största erfarenheter som jag tar med mig i bagaget är den förbättrade förståelsen för den politiska process som genomsyrar EU-arbetet, det sociala nätverk man har etablerat samt de konkreta sakpolitiska områdena som jag haft förmånen att arbeta med. Omställningen till en mer hållbar miljö och ekonomi är och förblir centrala framtidsfrågor, varpå det har varit extra roligt att få vara med och omsätta Parisavtalet i praktiken. Något annat som också varit värdefullt och lärorikt har varit att få träffa kontinentens olika kulturer och personligheter under ett och samma tak. Något som gör Europaparlamentet till en stimulerande och energirik arbetsplats.

Algot: Att få jobba tillsammans i en liten grupp engagerade och kompetenta människor som navigerar den lilla skutan som är #officeofglory genom de stormiga haven som är EU:s lagstiftningsprocess. Att få sätta sig in i svåra och komplexa frågor. Att på nära håll få se hur allting fungerar, och hur man påverkar.

ALDE och Europa börjar ladda för Europavalet 2019. Vilka är snackisarna i korridorerna i Bryssel? Vilka tror ni blir de stora frågorna inför valet?

Jesper: Generellt löper arbetet på som vanligt i huset med flera viktiga lagstiftningar och reformer som är viktiga att få på plats innan mandatperioden är över. Men helt klart märker man att parlamentarikerna, med sina kontor, börjat förbereda sig. Det som man bland annat diskuteras vid fikabordet är om valet 2019 kommer att bli ett val där den etablerade politiska skaran igen ska sättas på prov, det vill säga att om politikens ytterligheter ska vinna terräng igen eller inte. Jag tror de stora frågorna blir mer övergripande; vad vill vi med den Europeiska unionen? Hur överstatlig skall EU vara? Hur motar vi skepticismen som finns gentemot EU? Hur för vi EU framåt och stärker dess samarbete medlemsstaterna emellan?

Algot: Det man hör snackas om mest är väl hur det politiska landskapet kommer se ut efter valet 2019, och hur styrkeförhållandena i parlamentet kommer förändras. Kommer kollapsen för socialdemokratin att fortsätta? Har vågen av aggressiv nationalism ebbat av? Vilka kommer den nya mittenkraften i En Marche och President Macron samarbeta med? Något som är säkert är att den gamla makthegemonin som socialdemokrater och konservativa har haft de senaste årtiondena är förbi, och förhoppningsvis kan liberala krafter ta en ännu mer framträdande plats nästa mandatperiod.