• / Nyheter
  • / NATO-frågan präglar debatten inför finska presidentvalet

NATO-frågan präglar debatten inför finska presidentvalet

Den 28 januari hålls första rundan i det finska presidentvalet. Andreas Elfving, chef för politikenheten hos Svenska Folkpartiet, svarar på vilken den finska presidentens roll är och på vilket sätt detta presidentval skiljer sig från normen. Han diskuterar även NATO-frågans och Sveriges roll i att forma den politiska diskussionen under kampanjen.

Vilken roll har den finska presidenten? Hur avgörande är valet?

Presidentens roll har traditionellt varit väldigt stark i Finland. Presidentens maktbefogenheter har ändå skurits ned kraftigt sedan 1990-talet, och är mest av formell karaktär – det är idag statsministern som är den politiska ledaren i Finland. Presidenten har viss makt i utrikespolitiken, men efter den senaste grundlagsändringen 2012 leder regeringen ensamt t.ex. Finlands EU-politik. I allmänhetens ögon har presidenten i alla fall stor betydelse, det är lite paradoxalt att t.ex. valdeltagandet är störst i presidentvalet, där resultatet egentligen har minst betydelse för den enskilda väljaren. Presidenten har ändå en roll som värdeledare och kan skapa opinion och vara en ledare i samhällsdebatten.

Sittande president Sauli Niinistö ställer upp till omval och har enligt opinionsundersökningarna 70 procent av folkets stöd - en milsvid skillnad från tvåan Pekka Haavisto från De Gröna som endast samlar elva procent. Varför tror ni att Niinistö har ett så oerhört stort stöd?

Opinionsläget är helt exceptionellt den här gången. Den reflekterar snarare folkets stöd för presidentinstitutionen än det att president Niinistö skulle ha uträttat några storverk. När vi analyserar andra länder där en president ligger på över 70 procent så ser vi det som ett svaghetstecken i demokratin eller pressfriheten – och nu ser vi samma siffror här! Sen är det nog klart att valresultatet inte kommer att vara så där tydligt, även om det nog ser ut som att presidenten kan få över 50 procent och bli vald i den första omgången. Läget är besvärligt framförallt för vårt största parti (Centerpartiets/Keskustas) kandidat, tidigare statsminister Matti Vanhanen, som ligger pinsamt lågt – och också det största oppositionspartiet socialdemokraternas Tuula Haatainen har verkligt låga siffror. Vi får se hur slutspurten blir – jag gissar väl att båda dessa kommer upp en bit i understöd när alla röster är räknade!

SFP:s kandidat Nils Torvalds har NATO som en av sina viktigaste kampanjfrågor. Inget annat parti har tagit en tydlig ställning i frågan. Kommer det att locka fler röster då temat återigen blivit så aktuellt?

Nils Torvalds har med sitt fräscha NATO-inlägg präglat hela debatten. Inte en enda större debatt har förts utan att NATO har varit högt på agendan, och det här är viktigt eftersom vi ser att man till exempel i Sverige har en betydligt högre växel i när det gäller ett eventuellt medlemskap. Torvalds har sagt att det tycks finnas en mental VSB-pakt (officiellt fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd mellan Finland och Sovjetunionen (och Ryssland) 1948-1992) i huvudet hos de övriga kandidaterna, och när man lyssnar till deras hymlande i NATO-frågan så är det lätt att hålla med. Vi har fått mycket positiv respons från nya väljare när det gäller NATO-frågan – vi får se hur långt det räcker på valdagen. Det att Sälen-konferensen pågått i Sverige under kampanjens slutskede har ytterligare förstärkt frågan. Finland har absolut inte råd att lämnas ensam – vi behöver ha samma beredskap till diskussion och medlemsansökan som finns i Sverige.