Kerstin Lundgren reflekterar över vad som skedde i världen medan vi bedrev valrörelse
Kerstin Lundgren reflekterar över det som pågått i världen medan vi i Sverige har drivit valrörelse. Turkiets president Erdogan kör landets ekonomi ständigt neråt, och det är tio år sedan Ryssland invaderade Georgien. Men sommaren har även sett positiva framsteg i bland annat Saudiarabien, Etiopien och Eritrea.
Den senaste tiden har allas vårt fokus varit på det svenska valet och dess eftervård. I valrörelsen lyste de internationella frågorna med sin frånvaro, med undantag för några artiklar i slutskedet från Wallström och Hultqvist om NATO. Ett spöke som de använder för att skrämma väljare istället för att på allvar diskutera de säkerhetspolitiska frågor som måste lösas för att höja trösklarna mot olika former av angrepp i regionen. För att värna vår och våra EU-grannars självständighet.
Även om jag var beredd på att något skulle hända som ändrade spelplanen så var det de inrikespolitiska frågorna som gällde. Vi får vara glada att vi inte fick se nya internationella eldar tändas, även om bränsle samlats för nya utbrott.
Mellanöstern är vårt grannskap i syd, där positionerna både är låsta och delvis ändras. Hoppas vi kan hindra att ett nytt Tjetjenien följer i spåren av kriget i Syrien. Här finns tankar att tänka.
Turkiet höll val i midsommarhelgen och president Erdogan fick sin hett eftersträvade makt. Undantagstillståndet upphörde då Erdogan inte längre behövde gömma sig bakom det för att få full makt. Och nepotismen blev synlig i hans utnämning av bl.a. finansminister. Men valet var inte fritt, inte rättvist. Förtrycket fortgår och förstärks. Väntar på nästa utrensning, både i parlamentet och i landet. Men ekonomin försvagas för var dag. Återstår att se om det tvingar fram ändringar till slut, då Erdogan inte kan lita till att Putin räddar honom. Den kärva ekonomin påverkar hela regionen med nya ekonomiska och politiska utmaningar som följd. Men den innebär samtidigt möjligheter att ta vara på för att vrida utvecklingen.
Sedan valet har jag besökt Georgien igen. Landet som fortfarande till stora delar är ockuperat av ryska trupper. I augusti var det tio år sedan kriget mellan Ryssland och Georgien. Det finns fortfarande ca 10000 militärer och FSB-soldater i Georgien. De söker på olika sätt alltjämt påverka och de väntar på att väst glömmer eller tittar bort. Ger man Kreml ett lillfinger så tar de hela handen, minst.
Jag lämnar President Trump, Nordkorea, Iran och sanktionsfrågorna åt sidan här och väljer att avsluta med några positiva nyheter. 24 juni fick kvinnor äntligen rätt att köra bil även i Saudiarabien. Att lyfta detta som nyhet säger mycket om var Saudiarabien befinner sig 2018. Och glöm inte att de samtidigt arresterade kvinnlig MR-kämpe, något jag kritiserade Wallström för att inte reagera direkt på, i samverkan med Canada. Viktigt är också att Etiopiens nye ledare i sommar träffat ett avtal om ”fred och kärlek” med Eritrea. En konflikt som drivit många på flykt kan därmed vara nära sin lösning.
Människor gör alltid skillnad, glöm inte det.