Khashoggi, INF-avtalet och Trumps fortsatta härjningar i fokus för Kerstin Lundgren
Hoten mot den regelbaserade globala ordningen står i fokus för Kerstin Lundgren, när övergångsregeringen gör at den inhemska utrikespolitiska debatten har avstannat.
Sverige har en övergångsregering och det gör att de utrikespolitiska avtrycken i debatten blir och är små. Det är naturligt att regeringen fullföljer där det finns bred samsyn, ligger lågt i övrigt. Självklart fullföljer Sverige arbetet i Säkerhetsrådet. Det finns många utmanande frågor på bordet framåt. Jemen, Syrien, Nordkorea, Venezuela, Ukraina för att nämna några. Och samtidigt är Säkerhetsrådet blockerat i de stora frågorna som Syrien. Inte undra på att Jemen-samtal kommer vid sidan om FN, i Sverige i början av december. Självklart ska vi skapa förutsättningar för detta. Om möjligt att bidra till att det fasansfulla lidandet lindras, inte minst för alla barn, så ska vi göra det.
För övrigt så fortsätter regeringens ministrar på UD att representera Sverige i EU:s ministerråd och där får de ju lyssna mer lyhört än vanligt på det som riksdagen säger, det mandat de erhåller. Formellt via EU-nämnden men också genom samtal i Utrikesutskottet. Det gäller på mitt område såväl Brexit, utrikes- som utvecklingspolitiken.
Trump fortsätter tyvärr att genom sitt agerande ge skydd för nationalistiska populistiska krafter, för alla som vill göra sig själva stora genom att lämna multilaterala regelverk som mödosamt förhandlats fram. Följden av om t.ex. INF-avtalet (Intermediate-range Nuclear Forces) om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar upphör blir ny upprustning. Avtalet mellan USA och Sovjetunionen träffades 1987 och trädde i kraft 1991 med målet att alla landbaserade robotar med 500 km till 5500 km räckvidd skulle avskaffas. Nu har Trump sagt att USA lämnar avtalet. Ryssland har missbrukat avtalet och USA har med rätta kritiserat dessa avvikelser men om det nu helt sägs upp får det direkt konsekvenser för vår säkerhetsmiljö i Europa.
Det är de stora länderna som främst gynnas av att de framförhandlade globala regelverken löses upp. De stora ”maktländerna” som Kina, Ryssland och USA tenderar nu alla blunda hårdare (om möjligt) för övergrepp på MR och internationell humanitär rätt. Andra följer i spåren. När president Trump blundar för CIA:s rapport om mordet på Khashoggi så är det ännu en signal på att han skyddar sina vänner, oaktat att kronprins Bin-Salman beordrat ett bestialiskt mord på det saudiska konsulatet i Istanbul. Den typen av signaler om selektiv rättvisa kan bli dyrbara för internationell rätt och MR globalt, inte bara i Saudiarabien. Världen saknar idag en moralisk motvikt till egenintresset hos maktens män. Det är många som uppfattar att de står över lagen, att de egna målen helgar alla medel. När de talar om oberoende och självbestämmande så ska vi förstå det som att det gäller deras makt. Medborgarna, de som i slutänden får stå för notan kan vakna upp till en hög kostnad. EU skulle här kunna bli en motvikt, men idag ser vi främst Macron och Trudeau som röster som söker bilda motvikt. De är nära vår politiska liberala familj, och det är jag stolt över.