Matcha utbildningsval med arbetsmarknadens behov

Att endast 35 procent av Sveriges unga väljer en yrkesutbildning på gymnasiet är bekymmersamt. I synnerhet när sannolikheten att få ett välbetalt och spännande jobb direkt efter avslutad utbildning i princip är garanterad. Med denna låga andel studenter konkurrerar Sverige om en bottenplacering bland jämförbara länder. Det behövs nu insatser på nationell, regional och lokal nivå för att komma bort från bilden att yrkesprogram är något för dem som inte klarar ett högskoleförberedande program. De båda alternativen ska anses likvärdiga.

En viktig åtgärd för att bryta trenden är att utveckla en stärkt gymnasiesamverkan inom hela Jönköpings län. Detta gynnar studenterna, arbetsmarknaden och samhällsekonomin. De fem kommunerna på Småländska Höglandet har nu tagit ett första steg i denna riktning. Ett nödvändigt steg för att fortsatt kunna ge våra ungdomar en kvalitativ gymnasieutbildning, inte minst utifrån arbetsmarknadens behov.

Sju av tio företag har svårt att hitta den kompetens de behöver, enligt Svenskt Näringslivs årliga rekryteringsenkät från 2020. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Rekryteringssvårigheterna påverkar alla sektorer i näringslivet och de som drabbats hårdast är samhällsbyggnadssektorn, den kunskapsintensiva tjänstesektorn och den gröna näringen. Att hitta rätt kompetens är en förutsättning för Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft. Rekryteringssvårigheterna leder till sämre lönsamhet till följd av ökade kostnader vilket är allvarligt för det enskilda företaget, men också ett hot för den gemensamma välfärden. Bristen på arbetskraft slår även hårt mot välfärdssektorns vars behov av att anställa uppgår till över en halv miljon personer inom fem år, främst inom gymnasieskolan och äldreomsorgen. Detta kommer helt klart att påverka konkurrensen på hela arbetsmarknaden.

Enligt rekryteringsenkäten är den mest efterfrågade utbildningsnivån gymnasieskolans yrkesprogram. Nästan hälften av företagen (47 procent) har försökt att rekrytera medarbetare med den utbildningsbakgrunden. För vissa branscher är detta en helt avgörande rekryteringsbas. Här finns flera viktiga nyckelkompetenser i så gott som alla branscher, exempelvis kockar, elektriker, bilmekaniker, bagare, byggarbetare och CNC-operatörer. Den som har en praktisk gymnasieutbildning tillsammans med några års yrkeslivserfarenhet är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

Likaså har den eftergymnasiala yrkesutbildningen kommit att bli allt mer efterfrågad av företagen. En tredjedel (32 procent) av företagen uppger att de gärna sett att den sökande haft med sig en YH-utbildning. Yrkeshögskolan har i uppföljningar gett goda resultat när det kommer till matchning och kompetensförsörjning. Nio av tio studerande har jobb efter avslutad utbildning, där jobbet helt eller delvis stämmer överens med utbildningens inriktning. Endast 14 procent av företagen svarar att de sökt medarbetare med en gymnasial högskoleförberedande utbildning.

Det är angeläget att på bred front sprida kunskap till våra ungdomar om jobbmöjligheter och karriärvägar med yrkesutbildning som grund. Här spelar föräldrar, studie- och yrkesvägledare samt lärare centrala roller. Även i grundskolan behöver elever få kontakt med näringslivet för att ett skapa intresse som gagnar valet av gymnasieutbildning.

För att få till en nödvändig förändring som rustar oss för arbetsmarknadens rekryteringsbehov måste yrkesutbildningarnas attraktivitet öka. Utbudet av utbildningarna behöver ses över så att dessa matchar arbetsmarknadens faktiska behov. Vilket även gymnasieutredningens betänkande pekar på.

I Jönköpings län har vi goda erfarenheter av samverkan både genom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. En systematisk samverkan mellan näringslivet och skolhuvudmännen är avgörande för att studenternas kunskaper och kompetenser ska matcha arbetsmarknadens behov.

Beata Allen (C), kommunstyrelsens ordförande Aneby kommun

Anneli Hägg (C), kommunstyrelsens ordförande Eksjö kommun

Per Eriksson (C), ordförande regionala nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet