social dumpning är oacceptabelt

Det kan finnas goda skäl för en kommun att uppmuntra kommuninvånare med försörjningsstöd att söka boende i annan kommun. Men en kommun får aldrig tvinga biståndsberoende personer att flytta. Det ska vara ett beslut som tas tillsammans med berörda och som ska göra det enklare att klara sin försörjning och få ett självständigt liv. Beslutet blir felaktigt om det syftar till att lösa ett problem för kommunen eftersom berörda riskerar att hamna längre ifrån egen försörjning.

Trots att socialtjänstens insatser inte får ske över huvudet på den enskilde, sker idag en aktiv medverkan från kommuner för att få personer, att flytta. En så kallad social dumpning. Det är inte ovanligt att kommuner som uppmuntran betalar de första hyrorna.

Nyligen redovisade Statskontoret en kartläggning av social dumpning i 190 kommuner. Hela 63 procent av kommunerna har tagit emot invånare som har fått hjälp av socialtjänsten med att ordna bostad i den nya kommunen. Det är mer vanligt att kommuner med låg skattekraft och högre arbetslöshet har tagit emot nya invånare genom social dumpning. Detta leder till större problem i kommuner som redan har en ansträngd ekonomi och sämre möjligheter till integration och arbete för dem som har flyttat.

Aktiv medverkan av berörda är en fråga som spänner över flera områden; social-, bostads, integrations- och arbetsmarknadspolitiken. De drabbade är ekonomiskt eller socialt utsatta människor såsom nyanlända, personer med missbruk, hemlösa och personer i behov av skyddat boende.

Social dumpning kan leda till negativa konsekvenser för enskilda personer då de kan hamna i kommuner där möjligheterna till arbete och etablering i samhället är små. Social dumpning kan också innebära problem för kommuner med en redan tidigare ansträngd ekonomi. Det blir också ett nationellt problem om aktiv medverkan bidrar till att personer fastnar i bidragsberoende.

Det finns också en risk att kommuner som aktivt medverkar till att barnfamiljer som behöver försörjningsstöd bosätter sig i annan kommun inte lever upp till barnkonventionen. Barn riskerar att bli de stora förlorarna genom upprepade flyttar och upprepade skolbyten som försämrar skolprestationerna.

Vi välkomnar regeringens uppdrag till länsstyrelserna om att initiera samverkan mellan kommuner samt en nationell samordning av arbetet i syfte att motverka social dumpning. Det krävs ett aktivt arbete i och mellan kommuner för att komma till rätta med denna helt oacceptabla hantering av människor. Vi kräver nu tydliga förändringar i lagstiftningen för att skydda utsatta personer i behov av försörjningsstöd. Vi anser att regeringen och Socialstyrelsen nu som nästa steg agerar utifrån de åtgärder som Statskontoret föreslår;

• att Socialstyrelsen i sina allmänna råd tydliggör att kommuner inte har rätt att ställa som krav för fortsatt försörjningsstöd att berörda personer söker bostad utanför den egna kommunen.
• att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp om kommunerna även efter en ändring av de allmänna råden villkorar ett fortsatt försörjningsstöd med att berörda personer söker bostad utanför hemkommunen,
• att Socialstyrelsen i sin handbok för socialtjänsten tydliggör att socialtjänsten har möjlighet att be om individens samtycke att häva sekretessen i ärenden som rör försörjningsstöd, för att få till ett informationsutbyte när en person som behöver stöd flyttar mellan två kommuner,
• att regeringen ser över bosättningslagen för att öka enhetligheten i tillämpningen och ge bättre förutsättningar för nyanländas integration, oavsett vilken kommun de anvisas till.

Beata Allen (C), kommunstyrelsens ordförande Aneby kommun

Annelie Hägg (C), kommunstyrelsens ordförande Eksjö kommun

Ann-Marie Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande Jönköpings kommun

Mikael Karlsson (C), kommunstyrelsens ordförande Värnamo kommun