På villande vägar
När kvällarna blir längre och därmed också ljusare, rasar soffhörnet i ranking till en plats långt ner på listan. Annat var det i vintras när mörker och snö begränsade uteaktiviteterna efter en lång arbetsdag och för all del också lusten att hitta på något utanför stugvärmen.
I förrgår kväll tog vi en tur i bilen runt den vackra byn Oxlehall via Juanslycke. Den sträckan är grusväg innan asfalt tar vid flera kilometer uppe i byn. Vi kryssade i lusfart mellan potthålen i den mån det fanns några jämnare ytor att styra över till. Bitvis var delar av vägbanan bortspolade, förmodligen efter en blöt höst, sedan har snösmältningen gjort resten för nu låg stenbotten i dagen. De som frekvent tvingas att trafikera denna vägsträcka är att beklaga. Att köra motsatta hållet via Tjärkulla och Björsebo för den som sedan exempelvis ska köra söderöver nedåt Karlskronavägen är ett dåligt alternativ som adderar många extra kilometer och mycket tid. Detta är ju inte den enda vägsträckan i vår kommun som ser ut så här utan den är en av många sådana. Frågan är när och om tillfredsställande vägstandard kommer att uppnås igen genom adekvata åtgärder.
Under den stötiga färden kom vi att diskutera det horribla förslaget där Trafikverket vill avstå underhållet av 2000 mil vägar. Detta var uppe i SVT i början av mars och föranledde Centerns riksdagsman för Kalmar län, Anders Åkesson att överlämna en interpellation i frågan till den (s)-märkta infrastrukturministern Tomas Eneroth . Åkesson är också infrastrukturpolitisk talesperson för Centerpartiet och strider hårt för att landsbygden ska åtnjuta samma villkor som i stadsområdena är självklara. Trafikverkets önskan innebär rent praktiskt att vägar till en längd av halva jordklotets omkrets ska privatiseras. De vägar som avses är inte bara de allra minsta och kortaste utan stora vägar - 20% av statens innehav. Tanken är som tidningen ATL skriver, att staten dumpar underhållet och de människor och företag som bor och verkar längs dessa vägar pådyvlas både det ekonomiska och juridiska ansvaret för väghållningen. I en förlängning innebär det ytterligare ett stort steg mot landsbygdens utarmning. Fortsättningen och resten kan var och en räkna ut.
Om vi lyfter ned denna viljeyttring på lokal nivå: Hur ställer sig våra lokalt förankrade partiertill detta för även vår kommun räkning, horribla förslag? Som bekant ska kommunens tjänstemän jobba på uppdrag av politiken. Den medborgare som provat att ringa ansvarig tjänsteman för vägars underhåll i kommunen har i flera fall fått skarpa besked. Att man får ta konsekvenserna av att man valt att bosätta sig ute i en by till åthutningen att det inte hjälper att ringa och tjata om att få en bygata kanthyvlad för att det står vatten i den, säger väl en del. Inte är det väl så att olika skattepengar är olika värda? Dessutom går ju kommunen på plus, det kunde vi nyligen läsa i tidningen - och då är det väl sant?
Christina Svensson
blivande väginnehavare?