Mattias Andersson: Snabba kickar eller kloka beslut - vad lockar mest?

Vi människor är märkliga ibland. Vi vet oftast vad som är bra för oss – att sova ordentligt, ta en promenad i dagsljus, äta grönsaker, gå till gymmet. Ändå gör vi inte alltid det. Ofta fastnar vi istället i våra skärmar, tar en påse chips och skjuter upp det som känns lite motigt.

Varför gör vi så?

För att det snabba och enkla ofta lockar mer än det långsamma och meningsfulla. Vi vill ha belöningen nu. Det ligger i vår natur.

Du kanske har hört talas om marshmallowtestet. Ett klassiskt experimentet i början av 70-talet, där barn fick välja mellan en marshmallow direkt, eller två om de kunde vänta en stund. Testet var en studie i fördröjd tillfredställelse och handlade om självkontroll och förmåga till tålamod.

Ibland undrar jag om vi vuxna klarat av ett marshmallowtest. För samhället i stort verkar ha bestämt sig: Att ta genvägar och snabba lösningar belönas – varje gång.

Vi är kanske inte beroende av just godis, men beroende av snabb tillfredställelse och känslan det ger. Belöning utan ansträngning. Det gäller inte bara socker och skärmtid – utan också hur vi använder energi, konsumerar, jobbar, lever våra liv.

Som företagare känner jag igen det. Det är många som vill hjälpa till att skapa en framgångsrik yta baserat på lättillgängliga lån och snabba affärer. Som politiskt engagerad är det ofta mer populärt att ge snabba och enkla svar på komplexa problem än att stå upp för det långsiktigt rätta. Och som förälder märker jag hur svårt det kan vara att hjälpa barn att välja det som är bra på sikt, framför det som är roligt nu.

Men just där – i de små, vardagliga valen – läggs grunden till något större.

Inom beroendevården arbetar man med 12-stegsmodellen. Den handlar inte om skuld, utan om möjligheten till förändring. Ett steg i taget, med riktning, stöd och uthållighet.

Tänk om vi kunde använda samma princip i samhället? Erkänna att vi fastnat i mönster som inte gynnar oss – och sakta börja bygga nytt.

För vi är beroende. Inte bara av olja, socker och skärmar, utan av det snabba. Av genvägarna.

Men att välja det långsiktiga innebär inte att vi måste säga nej till allt som är roligt. Det handlar snarare om att säga ja till det som faktiskt är gott – på riktigt. Sånt som stärker oss, som människor, som samhälle.

Det nyttiga måste inte vara tråkigt. En hemlagad måltid kan slå vilken snabbmat som helst. Ett samtal med en främling kan bli mer givande än likes på Facebook. Ett hållbart energisystem kan vara både billigare och mer pålitligt än det oljeberoende system vi idag tar för givet. En lokal ekonomi byggd på ansvar och relationer ger mer än bara vinst – den ger mening, gemenskap och frihet.

Vi behöver göra det lätt att välja rätt. Inte med förbud och pekpinnar, utan genom att det kloka också blir det mest attraktiva alternativet. Att broccoli kostar mindre än chips. Att den goda vanan blir lättare att hålla än den dåliga. Att det långsiktiga valet också känns belönande – här och nu.

Det handlar om att ta tillbaka kontrollen. Inte bara över våra egna vanor, utan över riktningen för hela vårt samhälle. Att våga vänta på att dubbla belöningen och en andra marshmallow – och medan vi väntar bygga goda vanor som i längden gör nytta både för dig själv och för din omgivning

Karin Boye har kanske rätt i sin berömda dikt.

“Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.”

Mattias Andersson, riksdagskandidat