Lekeberg
Centerpartiet lokalt
  • / Nyheter
  • / Marknadsvärde stoppar byggen av flerfamiljshus

Marknadsvärde stoppar byggen av flerfamiljshus

I Sverige råder i dag bostadsbrist i de flesta kommuner. Läget är på många håll akut, och eftersom privata entreprenörer ofta inte anser det lönsamt att bygga på landsbygden, sker eventuell nyproduktion till stor del i kommunal regi. Lagar, regelverk och principer utgör dock hinder för utvecklingen.

Nedan beskriver vi ett scenario:
En liten landsbygdskommun låter sitt kommunala bostadsbolag uppföra en hyresfastighet, byggkostnad låt oss säga 32 miljoner kronor. De 16 lägenheternahyrs omedelbart ut.
Lagstiftningen i Sverige stipulerar, att kommunala bostadsbolag ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Satsat kapital ska ge avkastning och byggnader ska värderas till det lägsta av anskaffningskostnad eller marknadsvärde. Endefinition på marknadsvärde är det sannolika priset som kan erhållas vid en försäljning.

I Sverige finns dock ingen reell marknad för nybyggdaflerfamiljshus. Inte ens i storstäder handlas det med dessa hus. Såvälkommunala som privata aktörer bygger för att förvalta husen på lång sikt.
Därför går det enligt vår mening inte att fastställa något traditionelltmarknadsvärde för denna kategori byggnader.

Trots detta tolkas Bokföringsnämndens regelverk av revisorer ochfastighetsvärderare som att ett marknadsvärde måste fastställas. I vår tänkta kommun kommer en värderare fram till att huset efter färdigställandet är värt endast 75 procent av anskaffningsvärdet. Det betyder, att en nedskrivning måste göras med åtta miljoner kronor – mer än bostadsbolagets totala aktiekapital.

Bostadsbolaget riskerar att gå i konkurs, eftersom det egna kapitalet förbrukats genom nedskrivningen. Lösningen blir att kommunen måste få fram summan, och skjuta till ägarkapital.

Åtta miljoner kronor motsvarar två procent av kommunens totala omsättning på cirka 400 miljoner kronor. Ett belopp som kommunen borde ha på sin sista rad i resultaträkningen, för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning.

Kassaflödet för bostadsfastigheten är positivt, och ytterligare hus skulle behöva byggas för att minska bristsituationen. Det är dock ekonomiskt omöjligt för kommunen att i närtid påbörja ytterligare ett bygge. Privata byggherrar drabbas av samma regler och har inget intresse av att bygga, när alternativet är att bygga i städer och få en hög vinst i stället för ett bokföringsmässigt
underskott genom att bygga i en liten kommun.

Ett godtyckligt uppskattat marknadsvärde, som bygger på handel med helt andra typer av objekt, kan inte få ligga till grund för en värdering av fullt uthyrda, nybyggda bostadsfastigheter på landsbygden. I stället måste synen råda, att om fastighetens drift genererar ett överskott,
ska anskaffningsvärdet ligga till grund för normala årliga avskrivningar.
Däremot ska nedskrivning givetvis krävas, om fastigheten exempelvis har tomma lägenheter och uppvisar ett underskott i driften.

För att åstadkomma en förändring krävs enligt vår bedömning ett förtydligande i Bokföringsnämndens regelverk om att marknadsvärde inte kan tillämpas för nya flerfamiljshus i Sverige.

Av de 95 700 bostäder i flerbostadshus som byggdes under åren 2008 – 2013, har endast 1 900 bostäder, motsvarande 2 procent, tillkommit i de 108 minsta kommunerna. Om detta får fortsätta kommer Sverige att bli än mer uppdelat!

Nuvarande bestämmelser har fått till följd att bostäder inte byggs i tillräcklig omfattning i Sveriges landsbygdskommuner. När bra och ändamålsenliga bostäder inte kan erbjudas, blir följden en nagativ befolkningsutveckling, svårigheter att rekrytera personal och en allmän stagnation
i samhällsbygget, både för företag och för offentlig sektor. Detta behöver ändras snarast!

Bo Rudolfsson (KD)
kommunstyrelsens ordförande
Laxå kommun

Per Eriksson (S)
kommunstyrelsens ordförande
Askersunds kommun

Wendla Thorstensson (C)
kommunstyrelsens ordförande
Lekebergs kommun