Lekeberg
Centerpartiet lokalt
  • / Nyheter
  • / Lagen ska stärka barn

Lagen ska stärka barn

En dryg månad har nu gått sedan FN:s konvention om barns rättigheter äntligen blev lag. Finns det skillnader som stärker? Det enkla svaret på den frågan är att det finns skillnader som gör det betydligt bättre för barn och unga.

Konventionen blev till 1989, alltså för drygt 30 år sedan, och Sverige antog den 1990. Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande i Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som i alla sammanhang respekterar barnen. Den ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort.

Skillnad från då den antogs och i dag 2020, är att den nu är inkorporerad i svensk lag. Det betyder att den nu har samma status som vilken annan lag som helst, (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar. Det här har inte varit möjligt tidigare. Nu finns grunden till barns rättigheter, och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.
Flera barnrättsorganisationer har drivit projekt som pågår eller nyligen är avslutade. De ska syfta till att stärka vårt medvetande om, och vikten av att vi tar barnen på allvar.
Några kommuner och andra organisationer har redan innan lagen trätt i kraft, sett till vikten av att ta barn på allvar. De har infört barnkonsekvensanalyser på ärenden, innan deras beslut tas. SKR (Sveriges kommuner och regioner) har arbetat med detta under lång tid. Syftet med en barnkonsekvensanalys är att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. En barnkonsekvensanalys måste anpassas utifrån rådande förutsättningar. Här finns flera exempel på olika typer av analyser. Fler och fler kommuner inför barnkonsekvensanalyser i sina beslutsdokument. Men det återstår ett stort antal, tyvärr. Målet måste ändå vara att samtliga kommuner och regioner alltid genomför barnkonsekvensanalyser i alla beslut.

Ett moment som ingår är att lyssna till vad barnet/barnen tänker, (artikel 12–15: Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras). Här ser det ofta ut som man glömmer det i analysen. Det kan vara svårt att samtala med ett barn om det är för ungt. Oavsett vilken ålder barnet har så får man tolka var barnet vill ha sagt, ur ett barns perspektiv. En svårighet, javisst. Men vi behöver ta alla individer på allvar.
Våra förvaltningar och myndigheter har goda intentioner med att arbeta med barnperspektivet. Men finns barns perspektiv? Det är det vi måste bli bättre på.

Annica Zetterholm
Centerpartiet, kommunalråd, Lekebergs kommun, ordförande i Socialnämnden