Ledare: Utmaningen för glesbygdsskolorna

Företrädare för Centerpartiet skriver i varje nummer av Länstidningen Östergötland en ledare. Dessa går att läsa här. På Centerpartiet Östergötlands hemsida lägger vi upp alla ledartexter.

Detta nummers ledare är skriven av Jenny Elander Ek, gruppledare i Valdemarsviks kommun och ledamot i regionfullmäktige.

Hur åstadkoms en likvärdig skola för alla Sveriges elever?

Att bedriva skola är inte lätt. Oavsett om det är en offentlig eller privat huvudman som bedriver den. Frågan är dock om inte de som bedriver skolor på landsbygden har det svårast. Dessa står långt från den i blickfånget stora frågan om valfrihet men deras förutsättningar förtjänar att lyftas på ett sätt som inte görs av alla. Nyligen kom dock Skolverket med en rapport som kanske får fart på diskussionen.

I rapporten Grundskola i glesbygd studerar Skolverket förutsättningar och utmaningar för skolan i glesbygdskommuner. Nästan en miljon svenskar bor i någon av Sveriges 68 glesbygdskommuner. Många av kommunerna är små sett till invånarantal och avstånden är ofta stora.

Trots detta har en skola i glesbygd flera styrkor. Till exempel en relativt hög grad av kontinuitet bland personalen och ett stort engagemang för skolan i det omgivande samhället. En högre personaltäthet, trygghet och mindre klasser är också exempel på fördelar.

Men rapporten konstaterar samtidigt att elever i årskurs 9 i glesbygden generellt sett har lägre meritvärden än genomsnittet i övriga kommuner. Till viss del kan det förklaras av att föräldrarna i allmänhet har en lägre utbildningsnivå, något som forskning och tidigare studier visar har stor betydelse för elevers betygsresultat. De lägre meritvärden som finns kan dock inte endast förklaras med socioekonomisk bakgrund.

De beror snarare på en lägre lärarbehörighet, stora svårigheter att rekrytera lärare, svårt att tillgodose behov av kompetensutveckling hos lärare, svårigheter för att eleverna att ta del av stödjande och kompensatoriska insatser då de bor långt från skolan, svårt att utmana de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Tillgången till modersmålsundervisning och moderna språk är otillräcklig, åldersintegrerad undervisning bedrivs i större utsträckning vilket fyra av tio skolchefer anser har en negativ påverkan på undervisningens kvalitet (de lärare som undervisar åldersintegrerat är dock mer positiva).

Att kommunerna ofta är små sett till antalet invånare har båda positiva och negativa konsekvenser för rektorerna och skolcheferna. Å ena sidan kan små kommuner innebära en närhet som gör att det ofta går snabbt att fatta väl underbyggda beslut. Å andra sidan innebär ett fåtal antal personer som arbetar med ansvarsområden ett sårbart personberoende. Rektorn kan behöva hanteras vissa frågor som normalt ligger utanför deras arbetsuppgifter, med risk för att tiden att vara aktiva pedagogiska ledare minskar. Otillräckliga administrativa resurser försvårar även för en majoritet av kommunerna när de ska ansöka om riktade statsbidrag.

Det finns med andra ord utmaningar med att erbjuda en likvärdig utbildning i hela Sverige. Det är svårare att bedriva skola i glesbygd. Detta samtidigt som antalet barn förväntas minska och den minskningen kommer garanterat även synas i glesbygd. Det innebär att det glesbygden kommer att få det ännu tuffare framöver och frågan om skolnedläggningar blir än mer konkret och närvarande.

Det är välkommet att Skolverket på detta sätt lyfter glesbygdens förutsättningar att bedriva en likvärdig skola. Men när kommer del 2 – förslagen som ska lösa utmaningen?

Jenny Elander Ek (C)

gruppledare i Valemarsviks kommun och ledamot i regionfullmäktige