Motioner
220606
Motion som föreslår att en - helst två skolbibliotekarier anställs i Vadstena kommun.
Vadstena utsågs 2021 av Lärarförbundet till näst bästa skolkommun i Sverige!
Vadstena kommun har den högsta lärarbehörigheten i hela Sverige!
Fortfarande är det alldeles för stor skillnad mellan pojkarnas och flickornas skolresultat på högstadiet i Vadstena. Till pojkarnas nackdel.
Enligt redovisning vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet hade 43% av flickorna och 7% av pojkarna i årskurs 8 i Vadstena daglig oro och ångest.
46% av flickorna och 20% av pojkarna var ofta stressade.
Av ovanstående framgår att det finns en klar förbättringspotential!
En mycket viktig funktion i skolorna är skolbiblioteken!
Den viktigaste resursen i skolbiblioteket är skolbibliotekarien!
Den arbetar tillsammans med pedagogerna för att uppfylla målen i läroplanen angående elevernas läsförmåga, språkliga och digitala förmåga och kompetens.
Skolbiblioteken tillhör skolorna och det är rektorns ansvar att skapa resurser och möjlighet att arbeta med skolbibliotek på avsett sätt.
Skolbiblioteken regleras i skollagen bibliotekslagen och i läroplanerna.
Skolbibliotekens uppdrag är alltså att stärka elevernas läsförmåga/läsförståelse/språkliga förmåga och digitala kompetens.
Diskussionen i så gott som hela landet betonar starkt hur viktigt det är att stärka dessa förmågor.Skolbibliotekarien skall också vara en resurs för pedagogerna och ingå i arbetslagen.Skolbibliotekarien är ytterligare en vuxen som eleverna möter som inte sätter betyg.Aktuell forskning:
Akademisk kurslitteratur 2021. Skolbibliotek och lärande.Louise Lindberg, Frances Hultgren och Monika Johansson
Avhandling: Att ta plats och göra skillnad. Skolbibliotekspraktik i framgångsrika verksamheter.Ulrika Centervall Högskolan i Borås 2022
Utifrån det ovan sagda yrkar vi att beslut tas att i Vadstenas skolor tillsätta en - helst två skolbibliotekarier.
Anders Agnemar (c) Jan Engholm (c) Lena Davidsson (c)
Motion om att utreda förutsättningar för busstrafik på landsbygden
En förutsättning för att kunna bo och leva i hela kommunen är att det finns tillgång till kommunikationer med tätorten. I dagens läge går det bra att åka buss till Motala och Skänninge - Mjölby - Linköping och tillbaka till Vadstena.
Övriga delar av kommunen är hänvisade till närtrafiken som endast går att utnyttja delar av dygnet,
vardagar mellan 09.00 – 12.30 och 17.00 – 22.00 samt helger mellan 09.00 – 17.00.
I Vadstena kommun utnyttjades 1242 st resor med närtrafiken under 2021 vilket utgör 11% av närtrafikresorna i länet. Det blir ett snitt på 3 resor/dygn.
För att man bättre skulle kunna utnyttja närtrafikresor föreslår vi att man skulle kunna få åka kostnadsfritt med skolbussarna de dagar de går. De trafikerar i stort sett hela kommunen och går sällan fulla. Man skulle då kunna åka skolbuss in till staden och närtrafik hem eller närtrafik in och skolbuss hem igen.
Detta skulle kunna vara ett första steg för att förbättra möjligheterna till kommunikationen mellan staden och landsbygden.
Vid ett studiebesök, som vi gjorde i Sala kommun i Västmanland, för att studera kollektivtrafiken där berättade man, att man hade infört avgiftsfri kollektivtrafik i hela kommunen genom att linjelägga skolbussarna och avskaffat skolkorten.
Flera positiva effekter hade uppnåtts:
* Resandet hade ökat med 46%.
* Arbetsmiljön på bussarna hade blivit bättre genom att man slapp
diskussionen med skolbarnen om när och vart de skulle resa.
* Kostnaden för färdtjänsten hade minskat.
* Ungdomar hade ökat åkandet.
* Den lokala besöksnäringen hade gynnats.
* En medborgarenkät visar att innevånarna är nöjda.
Under loven även sommarlovet bör det gå buss till Borghamn och Omberg.
På sikt bör det komma till busslinjer både mot Ödeshög och Väderstad.
Vi föreslår att man i första hand i kontakt med regionen utreder möjligheten till att allmänheten har möjlighet att åka med skolbussarna de dagar de trafikerar kommunen.
Vadstena 2022-05-18
Anders Agnemar Jan Engholm
Motion om fåglarna i Rödtornet.
Vadstena kommun förfogar över två mycket värdefullanaturhistoriska samlingar, dels W.A. Engholms fågelsamling ”Tåkerns fåglar”. Dels det herbarium Ferdinad Hjertstdt hade samlat ihop och som Vadstena läroverk hade köpt 1879 för 61 kronor. Några planscher från detta herbarium ramades 2016 in och sattes upp på en vägg i Rödtornet och kan därmed beses av besökande i huset.
En liten del av den Engholmska fågelsamlingen finns i ett låst rum och marknadsförs inte på något sätt än med en liten skylt på dörren in till samlingen. Vid förfrågan på kommunens infocenter visste inte den person som arbetade där något om fågelsamlingen och inte heller hur man kunde få bese den utan hänvisade till medborgarservice i kommunhuset där man inte heller visste något.
Sven Bergman skriver 1955 i boken Seklernas Vadstena: ”Den samling, han under många år sammanförde under namn av ”Tåkerns fåglar” och som nu utgör stommen i läroverkets förnämliga naturaliesamling, är i sitt slag utan motstycke, utomordentligt vacker och värdefull. Och sevärd – vilket långtifrån alla vadstenabor känner till.
I en skrivelsen daterad juli 1908 formulerades depositionen på följande sätt
”För att öka de biologiska samlingarna vid läroverket samt för att bereda allmänheten tillfälle att få en överblick öfver den ryktbara Tåkerns fågelfauna, får undertecknad härmed vördsammast erbjuda till deponering i samskolans museum <<Sjön Tåkerns fåglar<<, till den omfattning och de representanter, som utställdes på lantbruksmötet i Norrköping sommaren 1906 på följande villkor:”
Varefter det finns fyra villkor.
Jag hemställer att kommunen utreder hur man kan marknadsföra ”Tåkerns fåglar” bättre och hur man ska kunna göra det mera lättillgänglig för allmänheten och på så sätt uppfyller donatorns intentioner.
Jan Engholm
Motion om kulturnatt
Kulturstaden Vadstena behöver få möjlighet att visa upp sitt rika kulturliv för omvärlden genom att ha en kulturnatt.
Vadstena med de små avstånden och många olika kulturaktörer tror jag skulle ha goda förut-sättningar att genomföra en sådan kulturnatt där butikerna och serveringarna involveras i verksamheten.
På torgen skulle lokala producenter av mat och hantverk kunna hålla marknad och på så sätt saluföra sina produkter.
Teatergrupper, trubadurer, musiker, museer, konsthantverkare, konstnärer och föreningar skulle på så sätt kunna marknadsföra sig samtidigt som det ger liv och rörelse åt staden och lockar många besökande. Butiker, restauranger och kaffer skulle därigenom gynnas.
Jag föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att kommunen utreder förutsättningarna för att genomföra en återkommande kulturnatt enligt ovanstående intentioner.
Jan Engholm (C)
160529
Motion som föreslår att en lokalutredning för äldreomsorgen i Vadstena kommun genomförs med hög prioritet.
Det finns många tungt vägande skäl att snarast starta en lokalutredning för äldreomsorgen.
Det är allmänt bekant att i många perioder har kommunen inte klarat att ordna plats i särskilt boende åt personer som har beviljats plats.
Det har varit till stor nackdel för berörda medborgare och för kommunens goda rykte och ekonomi.
När kommunens nuvarande storkök snart skall stängas är det viktigt att utreda hur matförsörjningen till de särskilda boendena skall gå till. Enligt Centerpartiets och många andras uppfattning ger det ett stort plusvärde om maten lagas på avdelningarna.
Därför bör det utredas vilka åtgärder som måste vidtas för att få fram moderna, välfungerande och trivsamma kök på avdelningarna i de särskilda boendena.
Redan när Vätterngården byggdes fanns det önskemål om en gemensam samlingslokal. Byggnationen var då en mycket stor satsning från kommunens sida och vi som tog beslutet att bygga bedömde att kommunen då inte hade råd med samlingslokalen också.
Det har genom åren gång på gång påtalats att en samlingslokal verkligen behövs. Det är nu hög tid att den byggs.
Det är mycket viktigt att lokalutredningen utreder, hur mycket av den markreserv som finns i anslutning till Vätterngården, som behövs för äldreomsorgen innan någon del eventuellt avsätts för andra ändamål.
Detta är exempel på vad som bör ingå i en lokalutredning för äldreomsorgen.
Utifrån det ovan sagda föreslår undertecknad att en lokalutredning för äldreomsorgen i Vadstena kommun tillsätts med uppdraget:
Att arbeta med hög prioritet
Att utreda behovet av tillkommande särskilda boenden under den närmaste 10-årsperioden och var dessa skall tillskapas.
Att ta fram förslag på ”avdelningskök” för de särskilda boendena.
Att ta fram förslag på samlingslokal på Vätterngården.
Att utreda markfrågan vid Vätterngården.
Att utreda och komma med förslag på vilka ytterligare lokalåtgärder som behöver vidtas för att äldreomsorgen i Vadstena kommun fullt ut skall få tillräckliga, rationella och trivsamma lokaler och boenden.
Att utredningen redovisar sina resultat allteftersom de kommer fram.
Anders Agnemar (C)
170307
Motion som föreslår att Vadstena kommun tar initiativ till ett samarbete med statliga Sveaskog m.fl. för att göra hamnen i Borghamn, ”Vandrarhemmet” och området däromkring till den turistattraktion som det finns unika förutsättningar för.
På samma sätt som Vadstena inte fick komma till sin rätt som en del i Motala kommun, tycker jag att Borghamn på senare tid inte har fått komma till sin rätt som en del i Vadstena kommun.
Det är dags att ändra på detta. Jag är ganska säker på att om Borghamn hört till en kommun som inte haft ett centrum med så hög dignitet som Vadstena kommun har, så skulle mycket större ansträngningar gjorts för att Borghamn skulle komma till sin rätt.
Se bara på hur Ödeshög hanterar Hästholmen.
Förutom sitt unika läge vid Omberg och Vättern och med anknytning till den unika jordbruksbygden som sträcker sig från Omberg öster ut genom Östergötland har Borghamn en stenintressant industrihistoria.
När Alvastra kloster byggdes i mitten av 1100-talet togs stenen som man använde från den plats som senare har fått namnet Borghamn.
Därefter har genom århundradena stora mängder sten levererats till en mängd byggnationer kyrkor, slott, Göta kanal, Karlsborgs fästning, Nationalmuséum med flera.
Det har funnits stor hantverksskicklighet i Borghamn och verksamheten pågår fortfarande!
På hur många platser i Sverige hittar vi industriel verksamhet som pågått från 1100-talet och fortfarande levererar?!
Det borde gå att göra ett mycket intresseväckande musèum som skildrar detta.
Några andra exempel på rimliga åtgärder:
Hamnen borde få fortsatt upprustning och kompletteras på ett sådant sätt att den blir mycket mer användarvänlig för både lokalbefolkningen, turister och båtturister.
Vandrarhemsbyggnaderna borde få en mycket mer intensiv användning.
Området borde också göras till utgångspunkt för friluftsaktiviteter på Omberg.
Ett Naturum Vättern - Omberg skulle också ligga helt rätt där.
Under mycket lång tid har den Svenska staten haft stor nytta av den högkvalitativa sten man brutit och forslat bort.
Genom Sveaskog äger staten fortfarande ”Vandrarhemmet”, hamnen och mark däromkring.
Denna del av vår kommun har under en lång tid fått föra en alltför slumrande tillvaro.
Det är hög tid att Vadstena kommuns representanter kontaktar staten/Sveaskog och framhåller det mycket rimliga i att Sveaskog tillsammans med Vadstena kommun planerar och startar utvecklingen av det aktuella området, till ett av de allra mest attraktiva turistobjekten vid Vättern.
- I Gunnar Storms bok som utkom 1990: ”STEN FÖDDE BORGHAMN” kan man på sidan 74 läsa: ”Inte minst viktigt, för förhållandena i Borghamn idag, var kontraktets stadganden att kmt (staten) åtog sig att för all framtid underhålla Borghamns hamn.” Köpekontrakt 17 oktober 1842.
Utifrån det ovan sagda yrkar jag:
Att Kommundirektören och kommunens högsta politiska ledning med hög prioritet söker kontakter på de rätta nivåerna inom Sveaskog och staten i övrigt, Landshövdingen och Region Östergötland för att komma överens om ett samarbete för att göra det aktuella området till det mycket attraktiva turistobjekt som det finns unikt goda förutsättningar för.
Med positiva förhoppningar
Anders Agnemar (C)
170104
Motion som föreslår att en cykelplan för hela Vadstena kommun tas fram med högsta prioritet.
Cykeln är mycket miljövänlig. Många barn använder med glädje cykeln både till lek och nyttotransporter. Långt upp i åldrarna cyklar många människor både för nytta och nöje.
Cykeln är inte bara bra för miljön utan också viktig då dagens människor i allt större utsträckning rör sig mindre till vardags, så också barn. Att få in rörelse i den dagliga rutinen är därför av största vikt.
Med elcyklarnas intåg ökar också den faktiska räckvidden. Tidigare har man i statliga utredningar ansett att 15 kilometer är ett rimligt cykelavstånd. Med elcykel borde det innebära att Vadstena stad ligger inom rimligt cykelavstånd från varje punkt inom kommunens gränser.
Från Centerpartiets sida ansåg vi att det var viktigt att fullfölja tankarna på kringfart Vadstena trots att R 50 flyttades, just för att göra det möjligt att skapa en trafiksituation inne i staden som t.ex. skulle medföra att föräldrar tryggt skulle kunna låta sina barn cykla till skolan och andra aktiviteter. Nu är det dags att arbeta vidare för att uppnå sådana förutsättningar.
I mars 2009 lämnade Camilla Westling in ett mycket välmotiverat medborgarförslag om att Vadstena kommun skulle ta fram en cykelplan.
Medborgarförslaget bifogas motionen.
I september 2012 besvarades medborgarförslaget i KF. Svaret var positivt och bl.a. skrev man:”Förslaget ligger väl till med hänvisning till pågående arbete med kommunens översiktsplan och med Trafikverkets planering för åtgärder längs nuvarande riksväg för för att främja cykeltrafiken.”
I den senaste översiktsplanen behandlar man cyklingen positivt men mycket knapphändigt. Om cykling utanför Vadstena stad säger man: ”Möjligheterna här är begränsade att på ett säkert och effektivt sätt använda cykeln för daglig pendling.”
I budgetar under den förra mandatperioden anslogs efter förslag från Centerpartiet investeringsmedel för att påbörja också cykelväg Vadstena - Alvastra.
Nyligen kunde vi läsa i våra tidningar att Motala kommun med åberopande av sin cykelplanering fått ett stort bidrag av staten för att kunna börja genomföra planen.
Rimligtvis hade också Vadstena kommun fått sådana statsbidrag om vi haft en väl genomarbetad plan att åberopa.
En väl genomförd utbyggnad av cykelvägar i hela Vadstena kommun kommer att göra kommunen ännu attraktivare för kommuninvånare, turister och presumtiva hitflyttare.
Det har nu gått lång tid sedan Camilla Westling lämnade in sitt medborgarförslag. Det är mycket hög tid att kommunen kommer till skott.
Utifrån det ovan sagda yrkar undertecknad:
Att en cykelplan för hela Vadstena kommun, land och stad tas fram med hög prioritet.
Att för tids vinnande investeringsmedel för cykelväg Vadstena - Alvastra och andra cykelvägar snarast avsätts.
Att för tids vinnande kontakt snarast tas med Trafikverket för att få detta att fullfölja de planerade åtgärderna längs tidigare R 50 för att främja cykeltrafiken och andra åtgärder för att göra vägen inte bara till en lokalväg utan till den turistväg som landskapet den går igenom förtjänar.
Se KS § 181 2012-06-13.
Anders Agnemar (C)
Text
171109
Motion som föreslår att KF tillsätter en referensgrupp bestående av en politiker från varje parti som är representerat i KF, för att följa ombyggnaden av Rådhustorget.
Sedan länge har frågan om Rådhustorgets ombyggnad diskuterats, person till person och i många olika konstellationer. Det måste vara väldigt många år sedan något radikalt gjordes åt denna så viktiga plats i vår kommun.
Nu skall det äntligen ske. Det gläder många!
Det är mycket bra att man gör det omsorgsfullt och seriöst genom att engagera specialister inom flera områden och att man anordnar en arkitekttävling.
Som jag har uppfattat processen så skall det i ”skede två” ingå en enda politiker bland arkitekter och andra tjänstemän.
Jag var i går kväll och lyssnade på landskapsarkitekten Anna Folkesson som för några år sedan gjorde ett mycket intressant examensarbete om Rådhustorget i Vadstena. Jag tycker att det finns mycket att ta vara på av vad hon kom fram till.
Hon kallade Rådhustorget ”Invånarnas Torg” i sitt examensarbete.
Där hade hon en mycket viktig infallsvinkel.
För att ett så här viktigt projekt efteråt skall kännas riktigt lyckat krävs det förutom tjänstemäns tekniska kunnande och erfarenhet också att brukarna har varit involverade inte bara som idégivare i startskedet utan att de har insyn i hela processen ända till invigningen.
En åtgärd, som starkt skulle bidra till en sådan positiv process, är att tillsätta en politisk referensgrupp bestående av en politiker från varje parti som är representerat i Vadstenas kommunfullmäktige.
Utifrån det ovan sagda yrkar jag:
Att KF beslutar tillsätta en referensgrupp bestående av en politiker från varje parti som är representerat i KF i Vadstena, för att följa hela processen när Rådhustorget byggs om.
Anders Agnemar (C)
Text
160922
Motion med förslag om att anställda som arbetar i kommunhuset skall få en snygg och tydlig namnbricka och att i anslutning till entrén en anslagstavla sätts upp med foton på alla medarbetarna i huset.
Det är ganska vanligt på både företag och i offentlig verksamhet att medarbetarna har namnbrickor och att de finns presenterade med bild namn och titel.
Det ger ett välkomnande intryck och underlättar kommunikationen för besökande.
De här åtgärderna medför naturligtvis en kostnad men den uppvägs enligt min uppfattning klart av fördelarna med åtgärderna.
Med åberopande av det ovan framförda föreslår jag att:
Medarbetarna i kommunhuset får en snygg och tydlig namnbricka och att de på lämplig plats i huset presenteras med bild, namn och titel.
Anders Agnemar (C)
Text
Motion som föreslår att Centerpartiet skall lansera ett åtgärdspaket för att få slut på användandet av illegala vapen inklusive handgranater.
Under lång tid har det så gott som varje vecka kommit rapporter om att människor skjutits med illegala vapen i vårt land.
Tar man inte krafttag mot detta nu, kommer antalet illegala vapen fortsätta att öka. Både hos dem som avser att använda dem i ett aggressivt syfte och hos andra som börjar känna att det är dags att skaffa sig ett vapen för att kunna försvara sig.
Det är naturligtvis många åtgärder som behöver vidtas för att vissa människors vilja och möjlighet att använda vapen mot andra människor skall försvinna.
En självklar och viktig åtgärd är givetvis att få bort de illegala vapnen. Därför föreslår jag att Centerpartiet verkar för att Sveriges Riksdag beslutar att följande åtgärdsprogram genomförs.
Nolltolerans mot illegalt vapeninnehav inklusive handgranater proklameras.
Straffvärdet för illegalt vapeninnehav höjs till en klart avskräckande nivå.
En vapenamnestiperiod om 3 - 5 månader utlyses.
Under denna period ges omfattande och lättfattlig information om vad som kommer att gälla efter amnestiperiodens slut.
Åtgärderna skall vara tajmade på ett genomtänkt sätt.
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslås partistämman besluta
Att Centerpartiet aktivt verkar för att Riksdagen beslutar om ett åtgärdspaket mot innehav av illegala vapen inklusive handgranater enligt ovanstående förslag.
Anders Agnemar
Vadstena kommunkrets
Text
Motion om att tandvården skall jämställas med övrig sjukvård och sammanföras med sjukvården till ett ekonomiskt system med samma ekonomiska premisser för tandvårdspatienter som för andra patienter.
Jag har frågat rätt många människor om dom tycker att det finns några tunga skäl att ekonomiskt behandla tandvårdspatienter på ett annat sätt än patienter i den ”vanliga sjukvården”. Det vanliga svaret brukar vara nej. Munnen och tänderna hör ju verkligen också till kroppen.
Att munnen och tänderna fungerar bra är ju en förutsättning för att resten av kroppen skall kunna fungera tillfredsställande.
Man har mer och mer förstått att dålig mun- och tandstatus kan få mycket negativa verkningar på andra system i kroppen.
Även om det nuvarande tandvårdssystemet innehåller en hel del subventioner, så slår det hårt mot de ekonomiskt mest utsatta.
Barn och ungdomar upp till och med det år de fyller 21 har fri tandvård. Det finns också ett högkostnadsskydd, men det är mycket tuffare än sjukvårdens högkostnadsskydd och slår därför hårt mot ekonomiskt inte så starka grupper.
Under rubriken ”Om man inte har råd med tandvård” kan man läsa i Vårdguiden att man kan få hjälp att ansöka om ett lån, eller dela upp kostnaden och för dem som inte blir hjälpta av vare sig lån eller avbetalningsplaner kan ibland socialbidrag vara en lösning.
Det känns inte bra att man i vårt land skall behöva agera så för att få en acceptabel tandvård.
I Sverige där så många har det så bra ekonomiskt tycker jag att Centerpartiet inte skall acceptera att stora grupper inte kan ha en tillfredsställande tandstatus på grund av att personen inte klarar det ekonomiskt.
Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell har t.ex. pekat på att i vissa län har 90% av kvinnor med eftergymnasial utbildning under en tvåårsperiod varit och fått en tandvårdsundersöknig, medan procenten för kvinnor med förgymnasial utbildning i något län var så låg som 40%. DN 170124
Jag anser att vi i Sverige skall arbeta särskilt aktivt för att få bort så mycket som möjligt av orättvisor när det gäller människors möjligheter till en god hälsa, naturligtvis inklusive mun- och tandhälsa.
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslås partistämman besluta
Att Centerpartiet i Riksdagen skall föreslå att tandvården skall jämställas med övrig sjukvård och sammanföras med ”den vanliga sjukvården” till ett ekonomiskt system med samma ekonomiska premisser för tandvårdspatienter som för andra patienter.
Anders Agnemar
Vadstena kommunkrets
Text
180808
Motion med förslag att ett kommunalt ungdomsråd inrättas i Vadstena.
Demokratin är satt under hårt tryck runt om i världen. Den behöver försvaras kraftfullt varje dag.
Demokratin i vårt land har uppnåtts efter många års kamp och uppoffringar. Den fungerar ganska bra, men dels kan bra bli bättre och dels är det lätt att vi går mot en försämring om vi inte hela tiden aktivt försöker förbättra den.
Demokratiutvecklingen i kommunerna är mycket viktig, men tyvärr är det lätt att den får stå tillbaka i det dagliga arbetet med att försöka få resurserna att räcka till alla behjärtansvärda behov och där man kanske mer ser medborgarna som kunder som skall tillfredsställas.
En mycket viktig kommunal uppgift är att få ungdomarna att förstå hur viktig demokratin är och att motivera dem att engagera sig och kämpa för demokratins positiva utveckling.
Detta måste klaras mycket bättre än som gjorts under senare tid i de flesta svenska kommunerna. Hemmens och skolornas insatser räcker uppenbarligen ofta inte till för att uppnå ett önskvärt resultat.
Det är allt för få ungdomar som engagerar sig aktivt i politiken. Med viss variation har alla partier svårighet att rekrytera ungdomar. Så är det tyvärr också här i Vadstena.
För ganska många år sedan besökte vi i SmåKoms dåvarande ledningsgrupp den norska kommunen Porsgrunn och studerade deras framgångsrika arbete med att få sina ungdomar engagerade i demokratiarbetet.
De hade ett ungdomsråd till vilket alla skolklasser hade möjlighet att föra fram förslag som ungdomsrådet självt kunde fatta beslut om, eller föra vidare till nämnder och kommunstyrelse.
Rådet hade en egen budget som det mot pessimisternas förväntningar visade sig att man använde mycket ansvarsfullt.
Nämnderna och styrelserna hade skyldighet att vid sina beslut ta stor hänsyn till ungdomarnas förslag och idéer om de kommit med sådana i den aktuella frågan.
Resultaten som de redovisades för oss var dels att många bra beslut kommit till efter förslag från ungdomarna och ännu viktigare, man hade fått många ungdomar att ha en stark demokratikänsla och förståelse för hur demokratin fungerar och hur man kan arbeta med den.
Vid vårt besök fanns det t.ex. två ungdomar som nyligen uppnått valbar ålder, som redan var ledamöter i kommunstyrelsen.
När jag nyligen kollade hur det nu ser ut i Sverige avseende ungdomsråd visade det sig att det finns sådana i drygt 40 kommuner. Utformningen varierar en hel del.
I till exempel Ljungby kommun som exempel så utser deras demokratiberedning, kommunstyrelse och fem nämnder två kontaktpolitiker var för att hålla kontinuerlig kontakt och dialog med ungdomsrådet.
Ungdomsrådet har också en egen budget som betalas ut varje år.
Enligt min uppfattning är det viktigt att ett ungdomsråd har en egen budget och att det liksom andra råd, styrelser och nämnder servas av en kommunal tjänsteperson.
Detta medför en kostnad som enligt min uppfattning verkligen är värd att ta.
Man kan ju härigenom vinna bland annat, att man får större möjligheter att ta till vara ungdomarnas åsikter och erfarenheter, och att många ungdomar på ett mycket tydligare sätt får klart för sig hur demokrati kan fungera, att de får större insyn i den demokratiska processen, att de får träna att vara med och fatta demokratiska beslut som verkligen betyder något, och att de kan få en starkare känsla för det samhälle de lever i.
Detta kan förhoppningsvis resultera i att fler än nu kommer att engagera sig aktivt i olika partier och bidra till dessas förstärkning och därmed demokratins fortsatta positiva utveckling i Vadstena eller på någon annan plats de väljer att bosätta sig.
Utifrån det ovan sagda föreslår jag att:
Det inrättas ett ungdomsråd i Vadstena som ges goda kontaktmöjligheter med det övriga demokratiska systemet, och som får en egen budget och som servas av en engagerad tjänsteperson.
Anders Agnemar (C)
Text
180130
Motion som föreslår att Vadstena kommun startar ett långsiktigt och väl genomtänkt projekt för ökad tillgänglighet.
Många av oss kommuninvånare påminns dagligen om tillgänglighetsproblem.
Det kan röra sig om lokaler med dåliga akustiska förhållanden som t.ex. Vävaren i kommunhuset, eller kantstenar på trottoarer, eller trappor in i butiker, restauranger och hotell, beläggning på gator och trottoarer som gör det svårt för rullstolsburna att ta sig fram på ett acceptabelt sätt eller trafiklösningar som gör att föräldrar inte vågar släppa iväg sina barn på egen hand till bibliotek, lekkamrater o.s.v.
Tillgänglighet till information bör man också arbeta kraftfullt med. Hur kan man t.ex. underlätta för dem som nu inte har möjlighet att ta åt sig information via dator?
Bredbandsutbyggnad, grundutbildning i datakunskap för äldre och andra som av olika skäl kommit på efterkälken, ännu större tillgång till offentliga datorer är några åtgärder som verkar rimliga.
Använder man i kommunen, inom polisen, på vårdcentralen med flera ett språk som alla kan förstå?
Hur länge kommer det att dröja innan det kommer sådana kommunikationslösningar att man kommer att kunna bo i stora delar av kommunen utan att ha tillgång till körkort?
Det går att peka på mycket mycket mer och mycket kommer att ta lång tid att förverkliga, och mycket är riktigt akut och därför är det hög tid att sätta igång en systematisk kartläggning och verkställighet av åtgärder för förbättrad tillgänglighet.
Nu har vi sådan tur att en kommun som nästan är grannkommun nämligen Askersund redan är igång och arbetar med de här frågorna.
Man kan bland annat läsa följande: ”Askersunds kommun jobbar hårt för främjande av tillgänglighet i alla offentliga omgivningar, hotell och restaurang, affär och galleri. Vi försöker att bli en av Sveriges handikappvänligaste kommuner.”
”Som enda kommun i världen har Askersunds kommun tilldelats tillgänglighetsflaggan tio år i rad. Flaggan har kommunen fått för sitt arbete med att anpassa staden till att bli mer tillgängligt för alla, såväl för barnfamiljer som mänskor med funktionsnedsättning.”
Jag har vid en SmåKomträff samtalat med Askersunds KS-ordf. Per Eriksson om de här frågorna som han är mycket engagerad i.
Jag uppfattade då att han mycket gärna, tillsammans med den för dessa frågor ansvarige tjänstemannen kommer till Vadstenas kommunfullmäktige och berättar hur man arbetar i Askersund om vi önskar det.
Utifrån det ovan sagda föreslår jag därför att
- KF bjuder in KS-ordförande Per Eriksson och aktuell tjänsteman för att informera hur man arbetar med tillgänglighetsfrågorna i Askersund.
- Det därefter fattas ett kommunalt beslut att systematiskt och brett och med hög prioritet arbeta med tillgänglighetsfrågorna i Vadstena kommun.
Anders Agnemar
180502
Motion som föreslår att hela äldreomsorgspersonalen i Vadstena kommun får möjlighet att minst en gång om året besvara en personalenkät.
En förutsättning för att kunna ge en bra äldreomsorg är att kommunen har en välutbildad och erfaren personal som trivs, känner sig uppskattad och lyssnad till.
Det finns ju hos personalen hela tiden en stor samlad kunskap om det aktuella läget inom äldreomsorgen. Den måste enligt min uppfattning tas till vara på ett ännu bättre sätt än som skett hittills.
Det har särskilt under senare år då och då visat sig att viktiga informationer och frågor från personalen inte tränger upp till de ”högre instanserna” trots att kommunen är så liten.
Självklart måste socialnämndens ledamöter hela tiden vara uppdaterade om läget, men eftersom äldreomsorgen är en så viktig del av kommunens verksamhet måste enligt min uppfattning också hela kommunfullmäktige åtminstone en gång per år få en rapport som klart och tydligt återger personalens uppfattning om vårdkvalitén som levereras, om vårdmottagarnas livskvalité och om personalens arbetsmiljö.
Enkäterna bör inte endast gå ut på att svara på frågor utan det bör också tydligt framgå i frågeformuläret att kommunen uppskattar att svaranden berättar om förbättringsförslag av alla de slag även sådana som kostar pengar.
Troligtvis använder sig en del kommuner både i Sverige och våra grannländer redan av sådana här enkäter så man behöver nog inte sitta i Vadstena och utforma dem från grunden.
Utifrån det ovan sagda yrkar jag:
Att äldreomsorgspersonalen i Vadstena kommun minst en gång om året ges möjlighet att besvara en enkät utformad enligt ovan och där resultatet förutom att delges socialnämnden också delges kommunfullmäktige.
Anders Agnemar (C)
Text
180616
Motion som föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Vadstena kommuns centralort i fortsättningen benämns ”Vadstena stad”.
Den 8 december 1400 utfärdade ”drottning Margareta av de förenade konungarikena” Vadstenas första privilegiebrev som stad, efter att byamännen tillsammans med klostret dagen innan anhållit om att få vara en köpstad med sådan stadsbok (lagbok) och stadsrätt som i andra köpstäder i riket.
Mycket har hänt i Vadstena under de drygt 600 år som gått sedan dess, men jag tror att människorna i den här delen av landet hela tiden benämnt den nuvarande centralorten i Vadstena kommun som ”Vadstena stad”.
Vadstena gör enligt min uppfattning verkligen fortfarande skäl för att benämnas stad, men tyvärr har det under senare år blivit vanligare och vanligare att en av Sveriges mest unika småstäder benämns ”Vadstena tätort” eller rätt och slätt ”tätorten” inte minst i kommunens egna skrivelser.
Jag tycker att detta känns som en onödig, ohistorisk och självpåtagen degradering, som dessutom går rakt emot vår strävan att bygga ett intresseväckande platsvarumärke, och mot att göra oss kommuninvånare boende i både staden och på landsbygden ännu lite stoltare över den fantastiska kommun som vi är bosatta i.
Vid kommunreformen 1971 avskaffades alla kvarvarande skillnader mellan kommuntyperna landskommun, köping och stad. En enhetlig kommunbeteckning kom därför att att införas från och med den 1 januari 1971.
Enligt Wikipedia valde en del kommuner i mitten av 1980-talet att börja kalla sig ”stad” i stället för det formella ”kommun” i sammanhang där det var kommunalrättsligt möjligt.
För närvarande använder 14 kommuner i Sverige benämningen stad. Det finns ingen formell rätt för kommuner att göra så, men heller inget specifikt förbud.
Ännu intressantare ur Vadstenasynpunkt är att det förekommer att man använder ordet stad om en centralort eller tätort som tidigare haft stadsrättigheter. Exempel på sådana är Norrtälje och Sigtuna.
Utifrån det ovan sagda föreslår jag att kommunfullmäktige fattar beslut om att där det är kommunrättsligt möjligt, Vadstenas centralort konsekvent skall benämnas ”Vadstena stad”.
Anders Agnemar (C)
180510
Motion som föreslår att beslut fattas om att rusta upp den ”Mauritzonska fastigheten” så att den är i ett bra skick i god tid tills Rådhustorgets omdaning är klar.
Storgatan är till stor glädje för Vadstenabor och turister ombyggd på ett mycket bra sätt. Mig gläder det extra att de värmeslingor som jag för många år sedan föreslog skulle läggas ner vid ombyggnaden nu också finns på plats.
Förberedelser för omdaningen av Rådhustorget pågår. Det är mycket positivt.
I ett mycket bra centralt läge vid Rådhustorget ligger den ”Mauritzonska fastigheten” som ingår i en donation som Vadstena kommun har tagit emot.
Den är milt sagt inte väl underhållen på utsidan.
Den stora lägenheten på andra våningen har enligt uppgift inte varit uthyrd på senare tid på grund av undermåligt skick.
Troligtvis behöver kraftfulla åtgärder vidtas åtminstone när det gäller delar av fastighetens el- och va-system.
Utemiljön är inte precis i toppskick.
Orsaken till det otillräckliga underhållet har genom åren sagts vara att donationsbestämmelserna har medfört att en för liten del av avkastningen går att disponera till att underhålla fastigheten.
Kommunen kan ju inte låta en fastighet bara stå och förfalla hur länge som helst även om donationsbestämmelserna är lite besvärliga. Det blir ju bara dyrare och dyrare att rusta upp den allt eftersom förfallet får pågå.
Med det kommersiellt intressanta läge som fastigheten har måste den kunna bära upp en renovering och därutöver ge en avkastning.
Donatorn hade säkert önskat att fastigheten skulle hållas i ett bättre skick.
Nu gäller det att ta fram lite mer kreativt tänkande.
Fastigheten ger ju redan nu ganska stora hyresintäkter och skulle efter en upprustning av den attraktiva lägenheten ge ännu högre intäkter.
En lekman som undertecknad kan ju tycka att en rimlig väg vore att låna till renoveringen och att lånekostnaderna inräknas när man beräknar avkastningen som därefter kan fördelas enligt Anna Mauritzons vilja.
Om det inte skulle gå så här ”lätt” att lösa problemet, måste man ändå anstränga sig ända tills man hittar en godtagbar lösning.
Utifrån det ovan sagda yrkar undertecknad:
Att beslut fattas om att rusta upp den ”Mauritzonska fastigheten” så att den är i ett bra skick i god tid tills omdaningen av Rådhustorget är klar.
Anders Agnemar (C)
Motion som föreslår att Vadstena kommun tar initiativ till att sätta upp en stor högkvalitativ ”helelektronisk” informationsskylt vid E4 söder om Ödeshög.
Vi kommuninvånare vet ju att Vadstena är en av Sveriges mest intressanta små kommuner.
Det vet tyvärr alldeles för få människor från resten av världen.
Varje dygn passerar cirka 7000 tusen fordon Ödeshög i ostlig riktning. Det blir cirka 2.5 miljoner på ett år. I många fordon färdas mer än en person.
Självklart kommer inte en massa trafikanter att svänga av mot Vadstena första gången de får se en stor skyllt som berättar något positivt om vår fantastiska lilla kommun.
Några gör det nog och för övrigt gäller nog att droppen urholkar stenen.
Med intresseväckande budskap kan man nog få många trafikanter att när de inte längre sitter vid ratten googla på Vadstena eller de företag som också köper tid på skylten, för att visa upp sig. Passagerare kanske googlar direkt.
Förutom att föreslå Vadstenaföretag att delta i investering och drift borde man förutom att förhandla med Ödeshögs kommun om tillstånd att sätta upp skylten, föreslå dem att ta en del av investerings- och underhållskostnaderna mot att de disponerar motsvarande andel av den tillgängliga marknadsföringstiden.
Man ser nu för tiden många sådana här skyltar i Sverige. Kvalitén är varierande.
När skylten som i det här fallet skall stå vid en motorväg där fordonen har hög fart, måste den ju vara stor och av hög kvalitet för att de passerande skall hinna uppfatta budskapet.
Som jag ser det är den här skylten bara etapp ett. Etapp två borde vara en skylt vid avfarten från R 50 mot Vadstena söder om bron i Motala.
Den här skylten kommer att få stor positiv betydelse för Vadstena kommun och dess näringsliv både det turistiska och näringslivet i övrigt. Därför bör arbetet sättas igång snarast med målsättningen att skylten skall finnas på plats sommaren 2019.
Utifrån det ovan sagda yrkar jag att:
Vadstena kommun beslutar ta initiativ till och genomföra att en stor, högkvalitativ och ”helelektronisk” informationsskylt sätts upp på lämpligt ställe vid E 4 söder om Ödeshög.
Anders Agnemar (C)