Eslöv
Centerpartiet lokalt

Yttrande över förslag till ny Översiktsplan

Det finns mycket bra i detta förslag till översiktsplan för Eslövs kommun, det är en modern och framåtsyftande plan på de allra flesta områden. Vi har trots det hittat saker vi vill ha ändrat, stort och smått.

I det stora finns det några ställningstagande som vi inte kan acceptera, och som föranleder att vi behöver ändra på många ställen i planen.

  • Att bara utveckla kommunen i anslutning till starka kollektivtrafiklägen är hämmande och fel. Att vi ska sträva efter att så många som möjligt väljer ett kollektivt resesätt håller vi med om men bilen kommer att behövas även i framtiden. Bilen är inte det stora problemet, problemet är drivmedlet och med ny teknik kan bilen inom en inte alltför avlägsen framtid bli en del av en hållbar utveckling. För att få nya kollektivtrafiklägen och stärka de lägen som idag inte är starka måste det tillåtas byggnation på fler ställen i kommunen.
  • Vi vill absolut värna den goda åkermarken men det betyder inte att man inte kan bygga på landsbygden! All mark utanför befintlig stad och byar är inte åkermark som behöver skyddas och landsbygden behöver även den utvecklas för att inte mista den service man har idag. Allt bostadsbyggande på landsbygden leder inte heller till ett fragmenterat odlingslandskap. En kartering av var vi har skyddsvärd åkermark kunde vara ett bra komplement för att det ska bli lättare att se var man skulle kunna tillåta byggande.
  • Att bara behålla nåt befintligt betyder försämra när resten av kommunen och omvärlden utvecklas vilket inte är acceptabelt.
  • Generellt i skrivningarna om framtida utveckling i byarna finns det beskrivet behov av nya bostäder, i flera fall behov av flerbostadshus. Det bör också framgå att bostäder anpassade för äldre är ett behov då många vill stanna i byn när man lämnas sin villa. Detta kan vara samma sak men bör förtydligas.
  • Vi saknar skrivningar om besöksnäringen som viktig näring. Att vara rädd om landsbygden är inte minst viktig för den näringen som potentiellt kan bli väldigt stor i vår kommun

Stavfel, syftningsfel, ändringar, tillägg osv. Ändringar i rött, kommentarer kursivt

Sid 17

En ökad digitalisering kan också innebära ett beroende av uppkoppling, ökat behov av källkritisk förmåga, verktyg för att hantera mängden information och säkra system.

Stora skillnader i uppväxtvillkor mellan olika grupper av barn inom och mellan Sveriges kommuner har kopplingar till med fenomen som decentralisering, urbanisering och migration.

Sid 18

Staden Eslöv och de byar som ligger i jordbrukslandskapet och har begränsad tillgång till tätortsnära rekreation.

Sid 22

Under 2016 har en förslag till strukturplan tagits fram. som varit på remiss under hösten 2016. Justeringar och antagande görs under november och december 2016.

Sid 30 Läget är hållbart

Ändrat första stycke i förslaget:

Samhällen och nya kvarter utvecklas i anslutning till kommunens kollektivtrafikstråk.

Här skapas på ett klokt och hållbart sätt attraktiva stads- och bymiljöer för boende och besökare som gör det möjligt att smidigt interagera med omvärlden. I Eslövs kommun är allt nära. Hela resan är snabb och bekväm och det är lätt att leva miljövänligt utan bil.

Sid 36

Ny bostadsbebyggelse tillkommer i första hand genom förtätning kollektivtrafiknära (se även sidan 37, ”Prioritering vid utbyggnad”). Nya utbyggnadsområden föreslås i ”stad och stationsbyar” samt ” ”servicebyar”.

Dessa orter kan tillåtas växa något utanför befintliga tätortsgränser.

Vi ska inte helt förhindra dessa eller andra orter att växa utanför nuvarande tätortsgränser, det måste vara en individuell bedömning, det är inte god jordbruksmark överallt som måste värnas

Eslövs kommun verkar för att bibehålla och utveckla den servicenivån.

Sid 37

Ruta 1: Förtäta i befintlig struktur kollektivtrafiknära (samma ändring på sid 43 och 69)

Ny bebyggelse tillkommer i första hand genom förtätning och nära kollektivtrafikstråk.

Bebyggelsestruktur som stöder kollektivtrafik prioriteras.

Översiktsplanen pekar inte ut exakt var förtätning kan ske.

Sid 38 Övergripande utvecklingsstrategi

  • Nya bostäder tillkommer i första hand genom förtätning och nära kollektivtrafikstråk. Använd strategierna ”Prioritering vid utbyggnad”
  • Goda ljudmiljöer i byarna ska eftersträvas, dels för medborgarnas hälsa men också för att möjliggöra för stationsnära byggnation (gäller i högsta grad även inne i staden)
  • Landsbygdens förutsättningar och behov behöver synliggöras. Spridd bebyggelse på landsbygden där god åkermark tas ur bruk ska undvikas
  • Offentlig service ska finnas tillgänglig för alla Eslövsbor men prioriteras till stad och stationsbyar samt servicebyar. Uppmuntra kreativa lösningar på förbättrad och utökad service och nya servicelösningar

Sid 40 Stad och stationsbyar

Byarna och staden tillåts växa något utanför befintliga tätortsgränser, men förtätning prioriteras innan nya markområden tas i anspråk.

Sid 41 Mindre stationsbyar

För Hurva och Gårdstånga prioriteras en omsorg gällande tillgänglighet och trygghet till och kring hållplatsen samt dess cykel-/bilparkering, medan det i Örtofta/Väggarp bör prioriteras för en förbättrad ljudmiljö.

Mindre byar

De mindre byarna ligger i natursköna lägen, med ambitionen att något öka nuvarande befolkningsmängd och bibehålla offentlig service.

Nya bostäder tillkommer endast genom förtätning och komplettering av befintligt bostadsutbud i enighet med bostadsförsörjningsprogrammet. Ny mark bör inte tas i anspråk.

Satsa på att stärka kollektivtrafiken, samt verka för ökad kvalitet på och tillgängligheten till hållplatserna.

Sid 42 Utvecklingsstrategi

  • Ny bebyggelse tillkommer i första hand genom förtätning och i goda nära kollektivtrafikstråk

Förtätning

Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning och/eller nära kollektivtrafikstråk.

Sid 43 Bebyggelse på landsbygd

Jordbruksmark ska i möjligaste mån undvikas att tas i anspråk för ny bebyggelse. Spridd bebyggelse på landsbygden är inte lämpligt - varken för jordbruksmarken eller för att uppnå en hållbar utveckling. En spridd bebyggelse på landsbygden medför dels begränsade möjligheter till hållbart resande och dels ökade kostnader för avfallshantering, skolskjuts, hemtjänst med mera.

Ny bebyggelse på landsbygden ska främst tillåtas i närheten av redan existerande bostäder för att hålla nere kostnader för avfallshantering, skolskjuts, hemtjänst med mera. En alltför hård begränsning av ”spridd bebyggelse” kan t ex innebära att en lantbrukare inte kan bygga ett extra hus på sin gård åt sina föräldrar eller barn

Sid 50 Kommunikationer

Utvecklingsstrategi

  • Verka för ökad tillgänglighet till rekreation för gående, cyklister och kollektivtrafik (Syftningsfel, är det rekreation för kollektivtrafik???)

Sid 52 Kollektivtrafik

Det är viktigt att utgå från kollektivtrafikstråken som en viktig planeringsförutsättning och sträva efter en bebyggelsestruktur som stödjer kollektivtrafiken.

Sid 62 Teknisk försörjning

  • Utbyggnad sker i första hand där det finns möjlighet till kommunalt vatten och avlopp

Sid 67 Vindkraft

Hur ska vi behandla andra förnyelsebara elproducenter som vill etablera sig? Saknar skrivning om andra energislag än vindkraft

Sid 76 Marieholm

Utvecklingsstrategi

Verka för en regelbunden dialog i samband med pågatågsförbindelsen för att tillsammans forma de förändringar som kommer att ske i Marieholm.

Dialog med vem??

Många utvecklingsstrategier kopplade till stationen, är det tillräckligt om man ser så långt fram som 2035???

Sid 86 Flyinge

Saknar här en skrivning om vikten att koppla ihop Flyinge med omgivande småbyar med cykelvägar. Finns idag en cykelväg Flyinge – Holmby men den bör fortsätta mot Harlösa.

Sid 100 Harlösa

Karaktär och utvecklingspotential

Tror tyvärr att pizzerian i Harlösa har lagts ned

Sid 106 Landsbygden

Framtida utveckling

På landsbygden handlar det framförallt om att prioritera landskapets värden och därför ska endast komplettering av befintlig bebyggelse tillåtas. ny bostadsbebyggelse ska främst tillåtas i närheten av redan existerande bostäder där god åkermark inte behöver tas ur bruk

Nya bostäder bör framförallt komplettera det befintliga. Det kan exempelvis handla om generationsboenden och då är det av vikt att placera dessa i nära anslutning till huvudbyggnaderna. Ny bebyggelse som inte ligger i anslutning till befintlig bebyggelse ska vara kollektivtrafiknära.

Sid 107

Social Hållbarhet

På landsbygden är det generellt sett längre mellan husen och gårdarna än inne i staden. Detta innebär andra förutsättningar för känsla av trygghet, samhörighet och exempelvis barns förutsättningar för rörelsefrihet.

Social hållbarhet på landsbygden behöver studeras vidare i arbetet med ett program/plan/strategi för

Landsbygden som föreslagits.

Detta stycke kan läsas som att det skulle vara otryggt att ha långt mellan husen och att samhörigheten skulle vara mindre. Många boende på landsbygden skulle nog hävda det motsatta då man skulle känna sig väldigt isolerad och otrygg om man bodde mitt i en stor stad. Vi håller med om, och har drivit, att ett Landsbygdsprogram behövs, dock inte med denna inriktning

Sid 109 Landsbygdskartan med slotten

Räknas inte Kastberga slott med bland slotten? Samma gäller kartan på sid 153

Sid 115 Konsekvensbeskrivningar 0-alternativet

Jordbruksmark

En stor del av Eslövs stads utveckling har skett som förtätning snarare än som expansion av staden ut på jordbruksmarken.

Detta håller vi inte alls med om, stora delar av Eslövs stads expansion har skett på jordbruksmark med stora villa-områden och i gällande ÖP med de detaljplaner som är antagna eller fortsatt under utredning tas mer jordbruksmark ur bruk. Mer jordbruksmark har tagits i anspråk när Eslövs stad växt än när byarna har växt