Valet i höst innehåller viktiga bostadsfrågor!

I vårt land råder det bostadsbrist i nio av tio kommuner. Enligt Boverkets beräkningar behövs det byggas närmare 600 000 lägenheter fram till 2025.

Nyproduktionen av bostäder är dyr och är sällan något alternativ för människor med lägre inkomster. Under de senaste åren har vårt land jämfört med andra länder som ingår i EU den i särklass högsta byggnadskostnaden. Vi ligger på mer än 60 procent över genomsnittet för EU. Noterbart är också att byggkostnaden minskat i 17 av de 28 länderna som ingår i EU.

Bostadsfrågan har kommit i skymundan när våra politiker ägnar sin tid åt vård, skola och omsorg samt hårdare flyktingmottagning och fler poliser.  Boendefrågan är viktig för oss alla. Både för dem som har bostad och för dem som planerar att skaffa sig en bostad.

Boendefrågan påverkar din ekonomi. De som är låntagare har i dag en skattereduktion på 30 procent av ränteutgifterna upp till 100 000 kronor och 21 procent därutöver. För att stärka den finansiella stabiliteten har ett flertal politiska partier uttalat en ambition att minska storleken av ränteavdraget vilket kan medföra framtida högre boendekostnader. Det finns således anledning till att ta till sig de olika partiernas bostadspolitik.

Samtidigt kan vi konstatera att i maj månad i år noterades den svagaste kronkursen på över 100 år. Skälet till detta är att vår omvärld misstror styrkan i den svenska ekonomin. En av anledningarna är risken med vår höga bostadsbelåning samt den snabbt försvagade ekonomin i kommuner och landsting. En svag kronkurs försämrar värdet på våra arbetsinkomster, pensioner och sparande. För att åter stärka eller försvara vår valuta mot omvärlden kan räntehöjningar vara en möjlighet. Det kan påverka din ekonomi på ett negativt sätt.

Sedan 2008 betalar du som bor i villa en fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, dock som mest 7 687 kronor. Motsvarande för dem som bor i bostadsrätt är det i stället föreningen som betalar 1 315 kronor per lägenhet i fastighetsavgift. Detta är taket på fastighetsskatten oavsett fastighetens värde. Frågan är om nuvarande system kommer att gälla efter valet när Riksbanken och internationella organ framför önskemål om en återgång till ökad beskattning av fastigheter över en viss prisnivå eller dyrare fastigheter. Politikerna är skyldiga att redovisa sin åsikt.

Om du säljer din bostad och köper en dyrare bostad har du möjlighet att få uppskov med att betala reavinstskatten. För detta måste du betala en årlig skatt på 0,5 procent av uppskovsbeloppet, vilket motsvarar en låneränta före skatt med 3,25 av den uppskjutna skatten. Taket på 1,45 miljoner kronor för uppskovets storlek är fram till den 30 juni 2020 borttaget. Anledningen är att politikerna ville ha en rörligare bostadsmarknad. I dag är det oklart var partierna står i denna fråga.

Bostadslånen har ökat kontinuerligt och för att trygga den finansiella stabiliteten har Finansinspektionen stramat åt utlåningen till bostäder med jämna mellanrum. Bolånetak på 85 procent av bostadens marknadsvärde infördes och du kan också vara tvungen att amortera upp till 3 procent beroende på hur stort lånet är i förhållande till dels bostadens värde och dels din inkomst. Under senare tid har dock vissa partier uttryckt tveksamhet om amorteringskravet kopplat till inkomsten.

Vårt land och människorna behöver en långsiktig bostadspolitik och det känns inte rätt att bostadsfrågan som är en viktig del i vårt samhälle inte blir föremål för genomgång inför valet.

Tommy Bengtsson (C)