För över 20 år sedan anslöt sig Sverige till EU efter att tidigare tillhört handelsblocket EFTA som efter hand fick mindre och mindre betydelse och var till sist endast en handelsunion.

År 1952 bildades den Europeiska kol- och stålunionen, som var en samarbetsorganisation mellan ursprungligen sex länder i ett krigshärjat västra Europa. Målsättningen eller syftet med unionen var att ha kontroll på kolet och stålet vilket alltid varit grunden för vapentillverkning. Således var det ett fredsprojekt så att inte Europa skulle stå i brand i framtiden.

År 1958 utvecklades denna union ytterligare och kom att omfatta ekonomiska frågor samt även livsmedelsproduktionen. Minnet från svältsituationen från Andra världskriget fanns med i de sex krigshärjade länderna. Kol- och stålunionen kom att ändras och förkortningen blev EEC. Utvecklingen fortsatte och 1993 hade ytterligare nio europeiska länder anslutit sig och i dag 2018 finns det tjugoåtta länder som är anslutna.

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har i sina partiprogram förklarat att vårt land skall begära utträde ur EU. Båda partierna driver frågan i valrörelsen samtidigt som de ifrågasätter överstatligheten i vårt samhälle.

Sverige lever i en omvärld med en stor granne i öster, Ryssland, som 2014 annekterade Krimhalvön som fördömdes av hela världen genom en resolution i FN:s generalförsamling en månad efter invasionen. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna måste inse att vår granne i öster har en uppbyggd krigsapparat och det kommer emellanåt hot mot grannstaterna. Konflikten i östra Ukraina har inte fått sin lösning och konflikten i Georgien blev ett utfall som innebar att Ryssland erkände utbrytarprovinsen. I de Baltiska staterna finns fortfarande många rysktalande och i Lettland så har var tredje person ryskan som språk.

Sommaren 2018 innebar en torr sommar med bekymmer för skörd och djur. EU:s livsmedelspolitik ger oss en tryggad livsmedelsförsörjning. Med den bakgrunden så skall man väl inte oroa sig för medlemsavgiften som vi betalar till EU. Den är i runda tal 1 procent av bruttonationalprodukten. Vid vårt inträdde i EU 1995 så hade vi avreglerat svenska lantbruk och vi reglerade lantbruket igen och livsmedelpriserna sjönk med flera tusen kronor för varje svensk. Lantbrukarna fick kompensation för de sänkta produktionspriserna.

Skulle Sverige gå ur EU så är frågan vad som händer med Sveriges ekonomi, livsmedelsförsörjning samt fredsbevarande arbete. Tror dessa partier att vi klarar vår livsmedelsförsörjning, våra öppna landskap och kan vi känna oss trygga med vår omvärld?

Vi svenskar skulle kanske granska oss själva om de olika EU-besluten. Det kan vara så att svenska myndigheter övertolkar de olika direktiven och det skapar en irritation på olika EU-beslut. Väger man för och nackdelar med ett EU-medlemskap så behöver vårt land vara med i EU.

Tommy Bengtsson (C)